Turteatern tar strid mot arbetslinjen | Stockholms Fria
Stockholms Fria

Turteatern tar strid mot arbetslinjen

Dantes gudomliga komedi från 1300-talet ligger till grund för Turteaterns höstföreställning med premiär den 12 oktober. Jessica Johansson åkte till Kärrtorp för att vara med när gruppen repeterade. Hon fick också ett samtal med regissören Erik Holmström om hur arbetet blev vår samtids religion.

– Pjäsens struktur är väldigt lik Den gudomliga komedin, men den handlar om det arbetssamhälle vi lever i, säger Erik Holmström. Arbetet är vår religion numera och jag blev än mer intresserad av ämnet när jag läste Arbetssamhället av Roland Paulsen. Jag har hållit pjäsen utanför vänster–högerskalan inom politiken och kritiserar helheten. Behöver vi jobba så mycket, och varför gör vi det annars?

Erik Holmström menar att vi inte får sluta fundera över vad vi gör med våra liv. Den kollageartade pjäsen Den nya gudomliga komedin ger inga tydliga svar, istället manar den till eftertanke.

– Vi blir mer och mer egna företagare och det är upp till var och en att klara sig, säger han. Det blir allt viktigare hur social och lättanpassad du är. Tidigare var det viktiga ens kunskaper inom ett visst hantverk, det som sker nu är en utförsäljning av jaget. Även jag märker att jag får ett värde genom det jag gör och inte för den jag är.

Repetitionen ger en försmak av en levande föreställning med rörliga kulisser, bombastiska ljudeffekter och helvetets olika grader. Det är show och underhållning men med ett underliggande allvar. I en av scenerna som repeteras när jag är där finns personer som har stulit och som därför för alltid förvandlats till träd. En av dem har fildelat och hävdar att det inte är ett brott, medan trädet bredvid säger att det visst är det.

Erik Holmström har redan märkt hur provocerande det är att ifrågasätta arbetssamhället, och tror att det kan ha att göra med att vi så starkt identifierar oss med arbetet i dag. Den nya gudomliga komedin är en helkvällsföreställning som avslutas i paradiset.

– När du gör dig anställningsbar hamnar du i paradiset, säger han. Och en av helveteskretsarna utspelas i Ådalen 31. I pjäsen måste en arbetare skjuta alla andra. Jag vill försöka behandla hela 1900-talet. Tidigare var arbete förkastligt och något som slavar utförde, det skiftade sedan till att bli en mänsklig rättighet. Det finns de som tycker att det är strålande med alla de här prylarna och att fattiga länder jobbar åt oss. De rika i samhället förlorar sin ställning om arbetssamhället skulle nedmonteras, så självklart vill de inte det.

I Den nya gudomliga komedin är Sven-Otto Littorin den som ledsagar Dante genom helvetets olika skikt, den moderne Vergilius. Erik Holmström förklarar varför han valde just den före detta arbetsmarknadsministern för den karaktären.

– Han är en spännande person med ett sorgligt öde. Han hade säkert kämpat för sin politikerkarriär i många år och hade alla sina vänner inom Moderaterna. Efter sexgrejen för några år sedan så blev han totalt förskjuten och separerade från sin fru. Vilket jävla fall! Men jag gör självklart ingen komisk poäng av det, han är en ganska dunkel figur i pjäsen. Hans tavla är också med, den som heter Arbetslinjen och som beskriver helvetets olika kretsar perfekt.

Erik Holmström saknar ett samhälle som är mer genomsyrat av ifrågasättande. Han menar att de liv vi lever i dag är våldsamma. Vi agerar rationellt och prestationsinriktat och det finns ett förakt mot svaghet i samhället.

– Man ska klara mycket själv och vara stark, det är ju extremt våldsamt, säger Erik Holmström. I pjäsen finns många olika straff, som en man som plaskar runt i sitt eget bajs eftersom han har varit för sparsam och därmed inte bidragit tillräckligt mycket till konsumtionssamhället.

På scenen repeterar man för fullt. Två skådespelare springer runt med gigantiska verktyg i kartong och försöker jaga en Macintosh-dator på rullande bandet. Samtidigt spelas Charlie Chaplin-musik på hög volym och den moderna Dante är förtvivlad över att hon inte orkade kliva upp ur sängen i morse. Det bådar onekligen gott.

[email protected]

Rekommenderade artiklar

"Rasistiska strukturer och klasstrukturer måste brytas"

Johanna Langhorst är aktuell med boken Förortshat, där hon gör upp med den bild media ger av miljonprogramsförorterna. SFT träffade henne en solig dag på torget i Tensta för att prata om vad som kan göras för att förändra situationen.

Vapenexport bakom anonyma dörrar

Det antimilitaristiska nätverket Ofog anordnar under våren ett antal vandringar i Stockholm, där de pekar ut vapenrelaterade platser och berättar om platsernas funktion. SFT följde med på den första vandringen som gick från Karlaplan till Centralen.

© 2021 Stockholms Fria