Stockholms Fria

Vapenexport bakom anonyma dörrar

Det antimilitaristiska nätverket Ofog anordnar under våren ett antal vandringar i Stockholm, där de pekar ut vapenrelaterade platser och berättar om platsernas funktion. SFT följde med på den första vandringen som gick från Karlaplan till Centralen.

När ett femtontal deltagare har samlats på Karlaplan delar Pelle Sunvisson från Ofog ut kartor och informationsblad. På kartan har en mängd platser markerats, alla kopplade till krigsförberedelser. Första stoppet blir Försvarsexportmyndigheten i närheten.

– Som ni ser finns inga skyltar utanför, säger Pelle Sunvisson. Ändå är det här en stor statlig myndighet med 40 anställda. Ofog har gjort ett antal aktioner här. Svenska freds gjorde en aktion då de köpte domännamnet försvarsexportmyndigheten.se, så fort de fick reda på att myndigheten skulle startas. De fyllde hemsidan med helt annat innehåll. Det tog tid för myndigheten att få bort det. En annan gång utgick Ofog från den premiss den här myndigheten indirekt utgår ifrån – den enes bröd är den andras död. Vi fick överblivet bröd från bagerier och dränkte bröden med blod, sedan gick vi upp och lämnade brödet till myndigheten.

Ofog jobbar mycket med humor och ordnar regelbundet aktioner och vandringar i Stockholm. Bland annat brukar de arbeta med clownarméer, då de bär militärkläder och clownnäsor för att väcka uppmärksamhet och kritisera militären. Nätverket startades 2003 och drivs helt ideellt. Ofog finns i Göteborg, Stockholm, Malmö och Umeå än så länge. Inget medlemsregister finns, vem som helst är välkommen att utföra aktioner i Ofogs namn.

– Så länge de följer våra principer om antivåld och det vi står för är de välkomna, säger Mica Lisitschkin som också är guide under vandringen.

Sverige är det land som säljer flest vapen per invånare i hela världen. Det rimmar illa med den bild många har av Sverige som fredsälskande, menar Mica Lisitschkin.

– Vi anordnar de här vandringarna för att ge folk kunskap om det inte många känner till, säger hon. Förhoppningen är att det ska få folk att vilja agera och protestera.

Ett begrepp som både Pelle och Mica återkommer till under vandringen är ”dual use”. Det innebär att man inom vapenindustrin söker efter icke-vapenrelaterade föremål som kan användas i vapen. Man kan till exempel ta kontakt med ett företag som tillverkar cyklar, och använda restdelar från den tillverkningen.

– Genom dual use blir det svårare att kritisera vapenproducenter. Ju fler icke-militaristiska företag som är inblandade i vapentillverkningen, desto svårare att komma åt och kritisera rätt instans. Man suddar ut gränsen mellan civilt och militärt, säger Pelle Sunvisson.

På samma innergård som Försvarsexportmyndigheten ligger BAE Systems, ett företag som tillverkar och säljer stridsflygplan och ammunition till hela världen. Mica Lisitschkin nämner att företaget har en lång historia av mutskandaler.

– De säljer vapen till bland andra Saudiarabien och USA. Göran Persson sa 2003 att kriget i Irak var människovidrigt, ändå har man fortsatt sälja vapen till USA som används i samma krig.

Vid ett tillfälle anordnade Ofog en annan antimilitaristisk kampanj som de kallade Vapenfadder. De hade tillverkat en broschyr som uppmanade mottagaren att bli vapenfadder.

– Vi stod på Östermalmstorg och delade ut broschyrerna, som vanliga säljare. Man blev informerad om att man skulle få följa vapnets väg från fabriken ut i världen. Man skulle få reda på när vapnet hade dödat sin första människa. Det var ett försök att med hjälp av humor kritisera krig, säger Pelle Sunvisson.

Problemet var bara att flera av personerna Ofog pratade med under sin aktion tog idén på allvar och verkade intresserade av att bli vapenfaddrar. En kille avslöjade att han skulle ordna Sveriges första vapenmässa. Det gav Ofog möjligheten att göra en aktion på den mässan, så något gott ledde kampanjen till.

Vandringen passerar bland annat SOFF, Säkerhets- och försvarsföretagen, ett stenkast från Östermalmstorg. Det är en förening för Sveriges samlade vapenindustri.

– Föreningen har regelbundna möten med en lång rad svenska myndigheter, säger Mica Lisitschkin. Medlemmarnas totala omsättning var 2009 nästan 50 miljarder.

Nästa stopp blir utanför ett lobbyföretag på Nybrogatan, Svennerståhl & partners.

– Det är vanligt att politiker får välbetalda jobb i lobbyföretag efter att de avslutat sina politikerkarriärer, säger Pelle Sunvisson när alla samlats utanför byggnaden.

Lobbyföretagens uppgift är att försöka påverka de politiska besluten i den riktning som de eller deras kunder önskar. Den som har mycket pengar kan investera i lobbyister, vilket gör att vapenindustrin har alla möjligheter, menar Ofog.

– SAAB är ett av våra största vapenföretag. De har en årlig marknadsföringsbudget på över en miljard svenska kronor, vilket är mer än det sammanlagda statliga stödet till fredsrörelsen under de senaste hundra åren, säger Mica Lisitschkin. En politiker är drömmen som lobbyist, då politiker har stor insyn och vidsträckt kontaktnät.

Innan vandringen är slut hinner vi passera Exportkreditnämnden på Kungsgatan och avslutar på Klarabergsviadukten, där ISP ligger. ISP är en statlig myndighet som ger tillstånd till all vapenexport och som enligt Ofog inte följer gällande regler.

– Gemensamt för alla myndigheter och företag vi passerat är att de ligger mitt i Stockholms innerstad och att det är påfallande lite skyltat. Som om företagen faktiskt vill att man inte ska kunna hitta dem, säger Mica Lisitschkin.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

"Rasistiska strukturer och klasstrukturer måste brytas"

Johanna Langhorst är aktuell med boken Förortshat, där hon gör upp med den bild media ger av miljonprogramsförorterna. SFT träffade henne en solig dag på torget i Tensta för att prata om vad som kan göras för att förändra situationen.

Ett finger för varje död ryss

Nazismen och kriget, de allierades vedergällningsbombningar och det påföljande armodet, frön av det mörka tankegodset som virvlar omkring är trots allt ganska avlägset här. Men för den som upplevt det närmare är det som en diffus närvaro inte olikt det man kan känna i ett sällan bebott sommarhus. Plötsligt knäpper det till någonstans. Förnuftet säger en att det rör sig om små förskjutningar i träväggarna. Ändå vågar man inte riktigt blunda.

© 2024 Stockholms Fria