Teater Tillsammans är en fri teatergrupp vars medlemmar består av svenska och tyska regissörer, skådespelare och dramaturger. Repertoaren är huvudsakligen inriktad på att spela tysk dramatik som sällan eller aldrig spelas i Sverige. Uppsättningarna är ofta av realistisk natur, något som är ganska utmärkande för moderna tyska pjäser. Förra året satte gruppen exempelvis upp Vävarna av Gerhart Hauptmann på Teater Tribunalen.

Den nu aktuella föreställningen Men fjärilar har jag inte sett här är uppbyggd som ett collage och handlar om barn och ungdomar i getton och koncentrationsläger. Texterna är skrivna av Lilly Axster och har översatts av Franziska Deckert och Julia Beil.

Det är en naturalistisk föreställning som riktar uppmärksamheten mot utsatta barn och ungdomar under andra världskriget. Deras gemensamma mål är överlevnad i en brutal verklighet där döden är ständigt närvarande. Många skildringar har gjorts om utrotningsläger, men kanske inte specifikt ur det perspektiv som den här pjäsen väljer.

Skådespelarna är genomgående unga, vilket är helt följdriktigt, eftersom skildringen handlar om just de ungas kamp för överlevnad i en situation där de flestas föräldrar är döda. Stämningen i uppförandet för ibland tankarna till Dickens, även om verkligheten här är om möjligt ännu hemskare. Skillnaden är kanske att det inte finns tillstymmelse till lyckligt slut eftersom det oftast inte fanns något sådant i dessa läger.

Innehållet i själva uppsättningen är mycket stark och sätter sig i benmärgen hos åskådaren. Vad som möjligen skulle lyfta upp föreställningen är någonting i scenografin som skulle kunna accentuera miljön ytterligare. Man känner en liten oro för att många i den ungdomliga publiken kanske inte känner till den historiska bakgrunden tillräckligt väl. Nu har man nöjt sig med en scen i form av en sandlåda där allting utspelar sig. Kanske skulle en scenografi som påminner om gettona eller koncentrationslägren framhäva föreställningens budskap ytterligare. Detta förtar dock på intet sätt pjäsens essens, som känns mycket angelägen i en värld där rasism och främlingsfientlighet tyvärr tycks finna en ny grogrund i den ekonomiska krisen.

Man kan inte nog påminna om de hemskheter som utspelades i den moderna historien som inte ligger så långt tillbaka i tiden. Trots en viss svaghet i scenografin, som nämnts ovan, är föreställningen mycket sevärd eftersom den efterlämnar en allvarlig tankeställare. Teater Tillsammans har definitivt åstadkommit en både annorlunda och intressant produktion.