En ensam jul
Okej. Nytt år. Julen över. Allt är frid. Stjärnan blid. Nu slipper vi fundera på klappar och mat och släkten och konsumtionen och jordens undergång och alla ensamma som inte har någon att gå till när det är jul. Eller som har någon att gå till fast de inte vill. Jag mötte en av mina grannar dan före dan, en gammal tant som har ont i benen och trivs bra med sin undulat i sin lägenhet. Hon berättade för mig att hon drömmer om att få sitta hemma i lugn och ro på julafton; se på teve, prata med undulaten, äta lite skinka som hon har kokat själv. Men det får hon inte. Hon är tvungen att fira jul med sin sons familj. Svärdottern bjuder in hela släkten och om någon vägrar komma så säger hon upp bekantskapen, punkt och slut.
