Normbrytande nyheter
Ibland undrar man över konstens profetiska förmåga. Således hade Tranströmerföreställningen Den halvfärdiga himlen premiär på Strindbergs intima teater bara någon vecka efter Nobelpristillkännagivandet. Och nu, veckan efter det stora avslöjandet om en hemlig svensk vapenfabrik i Saudiarabien, har Teater Tribunalen premiär för En föreställning om svensk vapenexport.
Det är vitt, rent och stiligt på Teater Galeasen. Och klaustrofobiskt. Sofforna är vita, kläderna är vita, människorna är ljusa och glada. Åtminstone skenbart.
Den som känner till pjäsen sedan förut kan roa sig med att följa regissören och manusbearbetaren Andreas Boonstras kreativa behandling av originaltexten i moment:teaters föreställning Nya spöksonaten. Mumien i garderoben har förvandlats till fru Svea med tre gula kronor på den blå klänningen. Rollfiguren Den döde har blivit till Olof Palme. Gubben Hummel är i yngre medelåldern, har en märkligt välbekant äggskalsfrisyr och propagerar för det nya arbetarpartiet. Översten, hos Strindberg symbol för överklassens förljugenhet, har nu blivit företrädare för det gamla hederliga arbetarpartiet, den alldeles äkta varan. Och så vidare.
Politiken står i fokus för många av Stockholms fria teatrar i vårens program, men även tunga ämnen som ondska och död samt än och annan ljusglimt från sagornas värld. Och Strindbergsåret går inte att komma undan. Tomas Håkanson presenterar en del av utbudet och tipsar om vad du inte bör missa.
På Teater Giljotin möter vi först och främst ett rum. Hörnen avgränsas av stålrör, golvet är av glesa plankor, väggarna är genomskinliga. Ett skarpt ljus lyser upp alltihop.
Det är en händelse som ser ut som en tanke att Strindbergs intima teater förlade premiären av Den halvfärdiga himlen, baserad på texter av Tomas Tranströmer, till dagen efter tillkännagivandet av Nobelpriset i litteratur. En chansning som gick hem. När jag besöker teatern några dagar efter premiären är det naturligtvis fullsatt.
Turteatern i Kärrtorp inviger det nya spelåret och sin nyrenoverade scen med Juliette, en dramatisering av Markis de Sades roman från 1797. Och som man kan vänta sig när världens mest kände snuskgubbe ligger bakom det hela har föreställningen blivit en riktig orgie.
En musikal om Judas! Idén är så märklig att den nästan bara kunde ha fötts på moment:teater.
Trevlig kultur presenteras som en satir över sverigedemokratisk och kristdemokratisk kultursyn. Jimmie Åkesson och Göran Hägglund bryter sig in i moments lokaler tillsammans med sin kumpan Blonda tjejen i avsikt att spränga teatern i luften. Det hela är förstås ett led i Jimmies och Görans kamp för en trevlig äktsvensk kultur för verklighetens folk. Svenska folkets skattepengar ska ju inte slösas bort på vänsterinriktad experimentteater och andra dumheter.
Det börjar vackert och mycket visuellt. Sex vitklädda mimare framträder i mörkret där de galopperar med mjukt böljande ryggar. De galopperar på stället, som i en dröm, rör sig endast långsamt framåt och försvinner så småningom i Orionteaterns skuggor.
© 2025 Stockholms Fria