Syftet med Miljöförvaltningens undersökning Hälsomässigt Hållbara Hus – 3H är att förbättra klassificeringen av hus där de boende upplever hälsoproblem. På sikt ska det leda till byggande av flerbostadshus som befrämjar god hälsa. 7 640 personer har genom en enkät fått svara på frågor om sina socioekonomiska förhållanden, såsom yrke och inkomst, och lämna uppgifter om sin hälsa. Det vanligast förekommande besväret är trötthet, vilket återfinns jämnt fördelat inom alla boendegrupper. Andra hälsobesvär, som huvudvärk, allergi, hosta, eksem och hudirritationer, har i undersökningen visat sig vara vanligare inom yrkesgrupper med lägre utbildning, bland låginkomsttagare och boende i allmännyttans bostadsbestånd. Besvär av detta slag kan vara en överkänslighetsreaktion på att vistas i en viss byggnad, så kallade sjuka hus-symtom.

På Stockholmshem, som är landets näst största hyresvärd, anser man att resultaten är något missvisande. Vd:n Pelle Björklund menar att frågor som rör boende och hälsa tillhör de mer komplicerade.– I den här typen av undersökningar tror jag att de socioekonomiska faktorerna slår igenom. Det är ju fler lågutbildade med låga inkomster som bor i allmännyttans fastigheter och de personerna har en större fysisk belastning i stort.Pelle Björklund menar också att när det gäller att påtala fel är rapporteringsfrekvensen högre för boende i hyresrätt, då hyresvärden ska åtgärda problemet. Han säger att det, beträffande konstruktion och material, skiljer väldigt lite när man bygger hyresrätter respektive bostadsrätter.– Det är minimala skillnader. Vi har i princip samma kravspecificeringar och använder oss av samma material och byggare.

Att miljonprogrammets fastigheter är så dåligt underhållna som det ofta påstås är något som han har svårt att känna igen sig i.– Visst finns det hälsoproblem i våra bostäder. Det har tidigare gjorts en del misstag i byggandet, bland annat är det material som man ångrar att man använt, flytspackel till exempel. Det fanns en tid då framtidsoptimismen ledde till att man gjorde fel prioriteringar.Pelle Björklund menar att det i dag finns en helt annan miljömedvetenhet hos både bostads- och byggbolag. Man använder sig mer av naturmaterial och har en ambition att inte upprepa tidigare misstag.På Statens Folkhälsoinstitut, SFI, har man tagit fram ett 21-punktsprogram som syftar till att säkra att ny- och ombyggnad utförs i enlighet med den kunskap som finns för att uppbåda en sund innemiljö. Sedan år 2000 används detta program i många kommuner. När det gäller hälsobesvär relaterade till innemiljön i flerbostadshus menar SFI att det framför allt är faktorer som radon, fukt, otillräcklig ventilation och utsatthet för passiv rökning som ska tas i [email protected]