I januari 2006 startades projektet Stockholms universitet för alla av Stockholms universitets studentkår. Inom ramen för det projektet drar studentkåren nu igång en informationskampanj som riktar sig till de invandrargrupper som visat sig vara kraftigt underrepresenterade vid universitet och högskolor.
– Syftet med projektet är att motverka social snedrekrytering. Men klass och etnicitet går ofta hand i hand, speciellt i storstäder. I kampanjen samarbetar vi med skolor i förorter som har en hög andel elever med olika bakgrund och etnicitet, säger projektledaren Faezeh Khalaji.
De sex högstadieskolor runt om i Stockholm som ingår i projektet är Husbyskolan, Bredbyskolan i Rinkeby, Akallaskolan, Kvarnhagsskolan i Alby, Nytorpskolan och Sätraskolan. Samtliga är skolor med en relativt låg övergång till gymnasiet. Med sin kampanj vill universitetet visa eleverna vilka vägval och möjligheter de har till eftergymnasiala studier och försöka uppmuntra dem till att läsa vidare.
– Vi arbetar för att motivera ungdomarna genom olika metoder. Bland annat besöker studenter från universitetet skolorna och pratar om framtiden och informerar om olika utbildningsmöjligheter. Sedan får eleverna också göra interaktiva studiebesök på universitetet, vilket förhoppningsvis kan plantera ett ämnesintresse hos dem, säger Faezeh Khalaji.

I dag är 16 procent av studenterna vid Stockholms universitet invandrare. Det är emellertid problematiskt att betrakta invandrare som en enda stor grupp och procentsiffran avtäcker inte hela sanningen. Detta inte minst eftersom utomeuropeiska invandrare är underrepresenterade på eftergymnasiala utbildningar. Till exempel har personer med afrikanskt ursprung visat sig vara extra underrepresenterade bland studenterna, varför den nya informationskampanjen särskilt riktar sig till dem.
– Tyvärr ser man invandrare som en homogen grupp. Men så är det ju inte i verkligheten. Vi har sett att till exempel somalier, som populationsmässigt är en ganska stor grupp i Sverige, är väldigt underrepresenterade på universitetet, säger Faezeh Khalaji.
Vad detta faktum beror på hoppas Faezeh Khalaji att hon ska få mer kännedom om under projektets gång. Än så länge är hon försiktig med att ge något enkelt och entydigt svar.
– När man tittar på den forskning som gjorts pekar den på flera olika orsaker, en har till exempel med traditionell studiebakgrund och studievana att göra, säger hon.

När det gäller att göra högskolestudier mer tillgängliga och jämlika för alla, menar Faezeh Khalaji att hela samhället bär ett ansvar. Att främja en bättre representation av olika grupper och spegla hela samhället på landets högskolor och universitet är i högsta grad en rättvise- och demokratifråga. För att uppnå en bredare rekrytering är det viktigt att flera samhällsinstanser medverkar på ett tidigt plan, för att motivera och skapa förutsättningar för de marginaliserade grupperna.
– Först och främst är det viktigt att börja arbeta med det här så tidigt som möjligt. Skola, kommun och universitet måste samverka i flera steg. Sedan visar också forskningen hur viktigt det är att föräldrarna är delaktiga i sina barns skolgång.
Stockholms universitet för alla är en fortsättning på Stockholms studentkårs framgångsrika projekt Rekrytering och mångfald från 2005, vilket belönades med Stockholm stads Nelson Mandelapris. I det pågående projektet samarbetar studentkåren med universitetet för att ta fram en handlingsplan för att kunna mäta hur man lyckas med målet att bredda rekryteringen under projektets gång.
– Breddningsfrågan ger helt nya dimensioner, inte minst på invandrarbegreppet. Det är en problematik i samhället över huvud taget att man inte ser att invandrare och individer är väldigt olika, med olika behov och förutsättningar, säger Faezeh Khalaji.
På Sätraskolan i Skärholmen är man positiv till projektet och åttondeklasserna har redan gjort studiebesök på universitetet.
– De har tyckt att det varit väldigt intressant, framför allt har de mer praktiskt inriktade studiebesköken varit populära, säger Per-Arne Wigren, biträdande rektor.

Av Sätraskolans elever söker nästan samtliga vidare till gymnasiet och en ganska hög andel kommer också in. De 20 procent som inte når upp till de nationella kunskapsmålen hänvisas till individuella program eller kurser i svenska för invandrare.
– Våra invandrarelever har över lag en hög ambitionsnivå. Vi försöker hjälpa dem att bredda sina kunskaper så att de inte ska välja sletrianmässigt utan göra genomtänkta val utifrån egna erfarenheter, och i viss mån även arbetsmarknadens krav.
Per-Arne Wigren betonar föräldrarnas betydelse för barns lärande och framtidsval. Att flera invandrargrupper är underrepresenterade på högre lärosäten tror han till viss del beror på och återspeglar föräldrarnas studiebakgrund.
– Föräldrarna spelar en väldigt stor roll när det gäller att skapa positiva förväntningar på barnen. För många elever är det här en helt ny värld där universitetet ligger långt borta, säger han.
Till Diskrimineringsombudsmannen, DO, inkom förra året 16 anmälningar från studenter som upplevt att de blivit diskriminerade inom högskole- och universitetsvärlden på grund av sitt ursprung.
– Man behöver sätta in tidiga positiva insatser mot snedrekryteringen istället för att åtgärderna kommer när man redan ska söka sig till universitetet, säger Sonya Aho på DO.

Förutom att hon välkomnar Stockholms universitets projekt har hon flera konkreta förslag på hur hela samhället kunde hjälpa till att motverka att vissa grupper nästan inte finns representerade på universiteten.
– Det kan handla om att lärarna har en bra utbildning för sådana här frågor. Forskning visar att lärarnas förväntningar på eleverna påverkar deras studieresultat och framtida studieval.
Att det just är utomeuropeiska invandrare som har svårast att ta sig in i, eller mer sällan söker sig till den akademiska världen är inte något som förvånar Sonya Aho.
– Det följer vår bild av att ju längre bort från Sverige man kommer ifrån och ju mer avvikande utseende man har, desto svårare är det att komma in i samhället.