– JämKom är ett exempel på ett utmärkt samarbete mellan många aktörer. Det har resulterat i en ökad insikt om att jämställdhetsfrågan måste genomsyra alla andra frågor, sade infrastrukturminister Åsa Torstensson på det seminarium där landstingets projekt presenterades.
JämKom har pågått i tre år och syftat till att ta fram strategier för hur kollektivtrafiken i Stockholm ska kunna göras mer jämställd. I projektets undersökningar framkommer att det är flest kvinnor som reser kollektivt, medan männen hellre använder bilen. Ändå är de allmänna kommunikationerna utformade av män, för män.
– Transportsystemet har byggts upp av vissa grupper av män. Det är viktigt att synliggöra att kvinnor och män värderar trafiken olika. Vi behöver mer kunskaper om genusperspektiv och maktstrukturer. 2010 ska inget kön vara representerat med mindre än 40 procent inom alla delar av transportsektorn, sade Åsa Torstensson med avseende på könsfördelningen inom styrelser och på arbetsplatser.
Som exempel på hur olika könen värderar frågor som rör transporter pekade hon på trafiksäkerhetsfrågan.
– För mig är det en prioriterad fråga. Majoriteten av kvinnor vill ha mer trafiksäkerhet och trygghet, med färre gångtunnlar och mer utebelysning. Män vill höja hastighetsgränserna och en förkrossande majoritet, 90 procent, som åker fast för rattfylla är män.

Utgångspunkten för JämKoms arbete har emellertid inte varit att titta på kvinnor och män som homogena grupper.
– Vi har i projektet sett att man behöver ha ett ökat individperspektiv. Det här är en medborgarfråga. Det är en enorm mångfald av individer som ska ta sig fram där ute, sade projektledaren Sofia Lindfors.

I Stockholm satsas årligen 2 miljarder kronor på nya trafikinvesteringar. Driftskostnaderna uppgår till det tredubbla. Vikten av att titta på hur pengarna används och vilka grupper investeringarna kommer till godo var något som flera av projektets aktörer poängterade.
– Vi kan inte rycka av folk en massa skattepengar och sedan investera dem bara i en viss grupp, sade Vägverkets Hjalmar Strömberg.
Åsa Vagland från Statens väg- och transportinstitut konstaterade att pendeltågsresenärerna är de mest gynnade inom kollektivtrafiken i Stockholm.
Hon underströk också att det är en övervägande del kvinnor som använder sig av de allmänna kommunikationerna, runt 60 procent. Bara när det gäller regional- och fjärrtåg åker fler män än kvinnor.
– Det är viktigt att analysera vem som får del av investeringarna för att få ett mer jämställt transportsystem, sade hon.
– Det är vår skyldighet att ta tillvara alla människors erfarenheter lika mycket. Hittills har det i högre utsträckning tagits hänsyn till män. Det måste vi förändra, sade Jan-Ove Östbrink från landstingets regionplane- och trafikkontor.

Exakt hur lärdomarna från JämKom ska implementeras är fortfarande oklart. Men Elisabeth Krausz från landstingets regionplane- och trafikkontor poängterade vikten av att olika aktörer tar med sig projektets erfarenheter i sitt fortsatta arbete.
– Om man har en struktur där kvinnor hinner hälften så långt på samma tid som män, har man då inte det som kallas för en strukturell diskriminering? Nu måste vi hjälpas åt så att både kvinnor och män hinner fram på samma tid.