Oppositionen varnar för besparingar inom vården
236 miljoner kronor. Så stort är underskottet i landstingets delårsbokslut. Oppositionen menar att den borgerliga alliansen redan från början snålade med budgeten och kräver nu en redogörelse för vilka besparingar de planerar att göra.
När Stockholms läns landsting på tisdagen lade fram sitt delårsbokslut i hälso- och sjukvårdsnämnden visade prognosen ett underskott på 236 miljoner kronor.
– Ursprungligen beror det här på att man lade för lite pengar till sjukvården för innevarande år redan i november 2006. Att budgeten var för snäv påtalade vänsterpartiet, miljöpartiet och socialdemokraterna redan då, säger oppositionslandstingsrådet Birgitta Sevefjord (v).
Nu vill hon och den övriga oppositionen att den borgerliga majoriteten tydligt redovisar vilka besparingar de ämnar göra och vilka planerade satsningar som kommer att skjutas på framtiden.
– Borgarna tror att situationen kan räddas genom att skatteintäkterna ökar. Men det kommer inte att räcka utan behöver täckas upp med besparingar, eller effektiviseringar som de väljer att kalla det.
Birgitta Sevefjord menar att behoven inom vården kan väntas bli ännu större under 2008. Något som det borgerliga styret inte kalkylerar med.
– Landstingets uppgift är att se till att behov och budget sammanfaller. Men borgarna går ut och pratar om en skattesänkning 2008 trots att sjukvården behöver mer resurser. Man har lovat de stora akutsjukhusen en budgetökning på 3 procent samtidigt som deras kostnader förväntas öka med 6 procent.
Framför allt rör det sig om kostnadsökningar för läkemedel och utrustning. På många håll är behoven som inte tillgodoses redan i dag stora, inte minst inom psykiatrin, menar Birgitta Sevefjord. Trots det prioriteras den inte.
– Psykiatrin fick löfte om en budget på 80 miljoner extra. Men bara 30 av dem har hamnat rätt medan resten försvunnit på annat håll, säger hon.
– Borgarna lägger till exempel mycket pengar på att stimulera privatiseringar. Bland annat har ett kansli inrättats som arbetar speciellt med det och som kostar 30 miljoner kronor om året.
Landstingsrådet Birgitta Rydberg (fp) menar dock att budgetunderskottet egentligen inte är så stort som landstingets delårsrapport givit vid handen.
– Underskottet beror på att framförallt Danderyds sjukhus och Södersjukhuset har fått ett högre kostnadsläge, vilket vi inte hade kunnat förutse. Men bortser man från det är differensen bara 32 miljoner kronor.
Några särskilda nedskärningar som kommer att drabba kvaliteten på vården menar hon att det inte är tal om. Med hjälp av landstingsstyrelsen hoppas man till exempel att kunna lösa de högre kostnaderna för läkemedel.
– Det finns pengar inom landstingskoncernen totalt sett och vi har redan gått till fullmäktige och begärt kompensation på 130 miljoner kronor för de ökade läkemedelskostnaderna. Jag tror att det kommer att finnas utrymme för att klara den övriga lilla mellanskillnaden.
En av de lösningar som den borgerliga majoriteten föreslår för att minska landstingets kostnader är att en stor del av den vård som i dag bedrivs på akutsjukhusen framöver kan skötas inom primärvården om man ser till att den görs mer tillgänglig. Birgitta Rydberg hoppas också på att de 30 miljoner kronor som kanslit som befrämjar privatisering av vården årligen kostar ska ge avkastning på sikt.
– Allting pekar på att med mera nytänkande kan vi få mera vård för samma pengar. Det här tror jag är en mycket god investering.