I en enkät som socialdemokraterna i Stockholm gjort framkommer att flertalet av stadens högstadieskolor startar höstterminen med ekonomiska svårigheter. 40 av de 50 tillfrågade skolorna säger att de påverkas negativt av det nya skolpengssystemet och tvingas till nedskärningar. Bland annat handlar det om att skolorna påförts nya kostnader för till exempel el, vatten, IT och rektorslöner, vilka tidigare legat på stadsdelsnämnderna.
Majoriteten i stadshuset hävdar dock att de gjort stora satsningar på skolan genom att skjuta till 200 miljoner kronor.

När SFT kontaktar ett antal skolor visar det sig att de inte bara lider av att inte få ihop sin budget, flera rektorer vittnar även om ett stort glapp mellan politisk retorik och praktik.
Hökarängsskolan är en av de skolor som kan konstatera att de tilldelats snävare resurser.
– I höst jämfört med förra hösten och givet samma antal elever rör det sig om en miljon kronor mindre. Redan i våras, mitt under brinnande läsår, tvingades jag spara in 2,5 miljoner utan att vi hade en chans att hinna ställa in oss på det, säger rektor Mats Huge.
Satsningen på skolan som den borgerliga majoriteten utlovat har han ännu inte sett röken av. Tvärtom. Och de minskade resurserna menar han drabbar i stort sett alla skolor, i alla socioekonomiska områden.
– Det här är verkligen ingen satsning. Först tänkte jag att det skulle handla om förändringar som gynnade överklassen, men de får inga pengar. Medelklassen då? De får inte heller några pengar. Det här är ett mönster som slår mot alla skolor.

Hägerstensåsens skola påverkas också av åtstramningarna, även om biträdande rektor Helén Petersson menar att den inte tillhör de allra värst drabbade.
– Det är personaltimmarna vi tvingas dra in på och det drabbar framför allt barn med särskilda behov, säger hon.
– Vi känner oss hemskt besvikna och förbannade. Lärarna känner oro över att de ska få högre arbetsbelastning. Lotta Edholm gick ut och sa klart och tydligt att man särskilt skulle satsa på skolan men det här är absolut ingen förbättring.

Peter Fredriksson, rektor på Mariaskolan på Södermalm och ordförande i rektorskollegiet i Stockholm, klarar nätt och jämt höstens budget tack vare ett litet överskott sedan tidigare.
– Vi har kostnader som överstiger budgeten, vilket egentligen innebär ett underskott på 2 miljoner. Fortsätter det så här kommer vi att tvingas till besparingar.
Han menar att det finns ett stort missnöje inom skolan i dag. Orsaken till det är att glappet mellan det sagda och det gjorda är allt för stort.
– Borgarna hade stora möjligheter att visa i handling att de menade allvar med sin retorik om att förbättra kvaliteten i skolan och höja läraryrkets status, säger han.
– Hade jag varit borgerlig politiker hade jag nog känt mig lite misslyckad i dag, med skolor som inte klarar budgeten och lärare som demonstrerar och stormar in i stadshuset.

Wolfgang Johansson, rektor på Hässelbygårdsskolan, är inte lika kritisk. Han menar att det nya fördelningssystemet är mer rättvist då det anpassas efter den enskilda skolan, inte hela stadsdelen.
– Det har förmodligen varit så att en del skolor i goda socioekonomiska områden haft en för stor del av skolpengen, säger han.
– I vår skola är det här positivt och jag är väldigt glad för mina elevers skull att de får sin rätt tillgodosedd. Däremot är jag osäker på om 200 miljoner verkligen skjutits till skolan som man påstår.
Han påpekar också att det finns fler skäl till att den kommunala skolan i dagsläget har ekonomiska problem. Färre elever betyder mindre pengar.

Peter Fredriksson anser att det följer uppenbara risker med den kommunala skolans försvagade roll.
– Om det här är en medveten politik från alliansens sida som syftar till att vi inte ska ha någon offentlig sektor kvar alls, eller om man har haft svårt att sätta sig in i skolans ekonomi vet jag inte.
SFT har försökt att få Lotta Edholm att bemöta kritiken men inte lyckats. Pressekreterare Andreas Åström hälsar att hon inte har tid men att det inte handlar om ovilja.
– Tvärtom, hon frustar av vilja, säger han.
Men något konkret svar på hur skolborgarrådet upplever den besvikelse som lärare och rektorer gett uttryck för kan han inte ge.
– Det blir alltid en del effekter av alla förändringar. Men vi tror att det här blir långsiktigt bra för alla. Vi har bett utbildningsförvaltningen att se över det nya systemet skyndsamt.

Är det alliansens målsättning att på sikt avveckla den kommunala skolan helt och hållet?
– Det är en fråga som Jan Björklund, som uttryckt den här typen av tankegångar, får svara på. Vår uppgift är att sköta skolan i Stockholm och det gör vi också.