Stockholms Fria

Skriver för en bättre värld

Rasism, mobbning och sexuella trakasserier. Daniel Malméns bok Det rena landet berättar om ett Sverige fyllt av fientlighet och etniska motsättningar.

"Du undrar varför jag våldtog Zlata Ibrahimovic. För att tillfälle gavs och för att jag hade makt att göra det." Inledningen till Det rena landet (h:ström förlag) upprör lika mycket som den väcker nyfikenhet och lockar till läsning. För man undrar ju: vilken anledning har egentligen en vanlig ung kille, utan några psykiska men, att våldföra sig på en 13-årig tjej? Vilka motiv ligger bakom?

Det är två av många komplexa frågor Daniel Malmén och Vladimir Oravsky ställer sig i senaste romanen Det rena landet – en berättelse om en våldtäkt. I fem års tid arbetade de två författarna med serien om Zlata Ibrahimovic, historien om en ung jugoslavisk tjej som flyr från sitt hemland till Sverige. Men att serien skulle bli till böcker var inte grundtanken.
– Nej, ursprungsidén var att de skulle filmatiseras, säger Daniel Malmén som har en stor förkärlek till filmen.
Intresset för filmmediet har han odlat och arbetar numera som inspelningsledare för film och tv. Det var också på en film- och tv-produktionskurs på Gamlebys filmskola som Daniel Malmén och Vladimir Oravsky först diskuterade idén till böckerna. Vladimir Oravsky, som då var Daniels dramaturgilärare, presenterade idén. Daniel nappade direkt och ville absolut hjälpa till att skriva den.
– Vi fungerar perfekt ihop, liksom kompletterar varandra. Det är en rätt vanligt företeelse inom filmvärlden att man arbetar två och två med ett manus. Man kan bolla idéer med varandra, och det stöd och den uppmuntran man ger varandra tror jag också är viktig för skapandeprocessen.

Att böckerna först var tänkta för filmmediet syns i slutresultatet. Språket är korthugget och kapitelindelningen är som konkreta filmscener. Men historien fungerar lika väl i bokformat. Första romanen i serien, Zlata Ibrahimovics dagbok (2004), berättar Zlatas och familjen Ibrahimovics historia, om hur de kommer till Sverige i hopp om en förbättring men istället möts av stark fientlighet. Andra delen, Det rena landet, som kom ut hösten 2007, visar en liknande historia men ur en annan persons synvinkel: rullstolsburne Göran Persson. Han fanns med redan i första boken, men i en betydligt mindre roll.
– Vi upplevde Göran som en mycket intressant karaktär. Vi ville utforska honom och ta reda på varför han gör som han gör. Så vi vände helt enkelt på historien och berättade den ur hans ögon.

I Det rena landet slåss Göran Persson ständigt mot sin omvärlds alla fördomar. I klassen mobbas han dagligen. Utanförskapet är ett centralt tema i boken. Zlata känner sig utfryst då folk antingen ignorerar henne eller talar bakom ryggen på henne. De två svarta fåren, Zlata och Göran, finner varandra och ett starkt vänskapsband knyts. Med tiden blir dock Görans relation till Zlata av allt mindre betydelse. Istället blir det viktiga för honom att bli accepterad av jämnåriga, kosta vad det kosta vill.
– Det handlar om maktmissbruk. Vad händer egentligen med människor som får makt och sedan missbrukar den? frågar Daniel Malmén som hoppas att boken kommer att leda till många givande diskussioner.
– Vissa delar av boken kan nog kännas rätt provocerande. Och det är själva syftet. Att få folk upprörda och därmed öppna till debatt.

Med fokus på svensk flyktingpolitik och maktmissbruk är Zlataböckerna främst tänkta som skolböcker för gymnasieelever. Den senare, Det rena landet, har dock ännu inte hamnat i skolbiblioteken. De båda böckerna belyser flera komplexa samhällsproblem som finns både innanför och utanför Sveriges gränser.
Daniel Malmén ser därför Zlataserien som mycket viktig.
– Den är, kan man säga, mitt och Vladimirs sätt att bidra till förbättringar i samhället. Vissa demonstrerar, andra gömmer flyktingar. Och jag, jag skriver böcker.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Sophie Rimheden tänjer musikens gränser:

Hon är mångsysslaren som gör, producerar och mixar både egen och andras musik. Inom en mansdominerad värld verkar Sophie Rimheden som förebild för kvinnliga electronicaartister:

– Som tjej utgår folk från att man är tekniskt inkompetent.

Vuxenvärlden i barnets ögon

Flickan är ett poetiskt och långsamt berättat uppväxtdrama om en 10-åring som upptäcker vuxenvärldens hårda sidor. Jean-Luc Godard var en stark influens för regissören Fredrik Edfeldt och manusförfattaren Karin Arrhenius.

Letar utmanande roller

Malin Crépin kom från ingenstans och nu är hon på allas läppar. I Beata Gårdelers debutfilm I skuggan av värmen tacklar hon sin största och svåraste roll hittills, som väktaren och drogmissbrukaren Eva.

Våra filmdrömmars Stockholm

Stockholm i filmens värld ett kärlekens näste eller brottslighetens träsk. I Stadsmuseets utställning I huvudrollen Stockholm visas filmer från 1920-talet och framåt som alla är inspelade i vår kära huvudstad.

Att angöra en koja

Dokumentärfilmaren Jonas Selberg Augustsén gör filosofiska essädokumentärer om människan och naturen. Hans senaste, långfilmsdebuten Trädälskaren, kretsar kring ett kojbygge och handlar om människans rotlöshet och vår relation till naturen.

© 2025 Stockholms Fria