Växlingen mellan värme och våld som kontrollstrategi
Med teoretiska utgångspunkter 'mellan Lundgren och Hydén' (s. 24) analyserar de erfarna författarna intervjuer med hjälpsökande och personal på kvinnojourer. Där framkommer en del intressant, såsom exempelvis förståelsen av motstånd som meta-anpassning, vilket innebär att starkare band vävs varmed frågan 'Varför går hon?' blir mera relevant än 'Varför går hon inte?' (s. 50) Författarna urskiljer två typer av vändpunkter: '1. Det gäller livet 2. Det gäller någon annan' (s. 65) och sex emotionella band: kärlek, rädsla, hat, medlidande, skuld och hopp. Hur dessa band bryts diskuteras ingående och dessa resultat relateras till tidigare forskning såsom växlingen mellan värme och våld som kontrollstrategi.
Boken är mycket läsvärd men skulle ha en del att vinna på några tillägg. Jämförelsen med Fuchs Ebaughs forskning om de signifikanta andras (SA) agerande får exempelvis läsaren att undra om inte urvalet kommer till uttryck i de olika resultaten; troligtvis tar sig många ur våldsförhållanden med stöd av SA utan att komma i kontakt med kvinnojouren; mörkertalet är ju nog stort! Vidare nämner författarna tänkvärda hypoteser om både diskursen om tidigare erfarenheter och varför det kan bli så svårt att definiera sig som misshandlad men det hade kanske varit befogat att ta upp ett eventuellt samband och diskutera om dessa svårigheter att anta en identitet som 'misshandlad' delvis kan tänkas hänga samman med risken att bli misstänkt som olämplig (blivande) förälder.
Varför går hon?
om misshandlade kvinnors uppbrottsprocess
av Carin Holmberg och Viveka Enander
Förlag: Kabusa, 2004