- Vi skulle sluta skolan och flytta till hans föräldrar. Han skulle ta arbete på fabriken där hans pappa jobbade. Jag skulle vara hemma med hans mamma och ta hand om barnet, ryser Marion Banzhaf.

Hon är en av elva kvinnor som medverkar i dokumentären Speak out: I had an abortion av Jennifer Baumgardner. Filmen visades den 12 maj på biograf Zita och följdes av ett samtal mellan Katarina Lindahl från RFSU och journalisten Kristina Hultman.

Abort väcker existentiella frågor. Men framför allt väcks frågor om det glorifierade moderskapet och kvinnans ansvar för såväl sin egen som mannens sexualitet. I Sverige har aborträtten funnits i 30 år. Trots detta ses en abort fortfarande som ett misslyckande, belagt med skam och skuld. Men vad är det egentligen som är skamligt? När dagen-efter-pillret lanserades uppstod moralpanik. Logiken var att om unga tjejer inte längre behövde tänka på konsekvenserna av sin sexualitet skulle de bli promiskuösa. Konsekvensen har blivit att pillren göms undan på apoteken. Och på informationsbroschyren står det att de endast ska användas i nödfall.

- Vad är det egentligen för skillnad mellan att ta ett piller före eller efter ett samlag? frågade sig Katarina Lindahl. Kanske är det det att kvinnan ges möjlighet till oplanerat sex, utan risk att bli gravid, som anses skamligt?

Men skammen och skulden kring abortberättelserna skapas snarare av samhället än av kvinnan själv. En abort är dessutom belagd med straff och sanktioner i många delar av världen.

Nu har många feminister fått nog. Feminister som Jennifer Baumgardner och konstnären Joanna Rytel. För att ge en annan bild av abort skapade Joanna Rytel konstverket Glada abortbarn.

- Jag har gjort två aborter och mina 'barn' är glada över att de blev aborterade, berättade Joanna Rytel, och tillade att hon vet att de har det bättre nu.

Glada abortbarn kunde ses på Zita och har tidigare visats på Liljevalchs vårsalong. Alla var dock inte glada över Joanna Rytels syn på abort. Utanför Liljevalchs demonstrerade Ja till livet-anhängare.

Frågan är vilka liv de kämpar för? Robin Ringleka-Kottk, som medverkar i filmen, kontaktade en kristen adoptionsbyrå när hon blev ofrivilligt gravid.

De stöttade henne helhjärtat, ända tills de fick reda på att pappan var svart. Då fick hon beskedet att det inte fanns någon 'efterfrågan på blandrasbarn'. När slutar ett liv vara värdefullt?

Rätten till abort handlar om kvinnans rätt till makten över sin kropp och rätten att själv definiera sitt liv. Ingen i filmen ångrar sitt beslut. Tvärtom. Det här var första gången de verkligen tog kontroll över sina liv och inte levde utifrån föräldrarnas, pojkvännens eller religiösa samfunds vilja.

Kristina Hultman underströk att Sverige kommit långt i abortfrågan, men att detta inte är en anledning att sluta bry sig. I USA och Öst-europa är aborträtten hotad. I delar av Europa och övriga världen är abort fortfarande förbjudet. Varje dag dör kvinnor då de på illegal väg försöker avbryta sina graviditeter. Kristina Hultman framhöll att vi har en skyldighet att vara solidariska med dessa kvinnor.

Malin Ljungberg och vännen Sandra Åslund som tagit sig till Zita var överens om att abort-rätten måste upp på dagordningen igen.

- Rätten till abort tas lätt förgiven i Sverige. Det är viktigt att komma ihåg att det är en mänsklig rättighet, sa Sandra Åslund.

Speak out.