Marschen startar klockan 13.15 vid Wenner-grens Center. Därefter kommer medlemmar från ett hundratal handikapporganisationer runt om i Sverige att ta sig till Mynttorget via Sveavägen och Kungsträdgården.

Syftet med marschen är att uppmärksamma politiker och allmänhet på att otillgänglighet är diskriminering. Inte bara för funktionshindrade utan även för deras partners, barn, föräldrar, arbetskamrater.

Man vill att Sverige inför en antidiskrimineringslagstiftning som klassar otillgänglighet som diskriminering. En sådan lagstiftning finns redan i Australien, USA, Storbritannien och Sydafrika.

- Nuvarande lagstiftning från 2003 är otillräcklig och tandlös. Enligt den kan man inte neka en funktionshindrad att köpa en vara, men det är fullt lagligt att ha trösklar och trappor som gör att personen inte kommer in i affären, säger Hans Filipsson från organisationen Marschen för tillgänglighet.

Stockholms stad har som mål att bli världens mest tillgängliga huvudstad år 2010. Men Hans Filipsson tror inte att det kan lyckas med den nuvarande lagstiftningen. Stockholms stad har bara ansvar för utomhusmiljöer.

- Bara 12 procent av 1 800 bussar är tillgängliga. I USA är motsvarande siffra 100 procent. Av Stockholms 4 500 taxibilar kan bara ett 30-tal ta kunder som sitter i sina rull-stolar under resan. Det är bara några exempel som visar att nuvarande lagstiftning inte räcker, säger Hans Filipsson.

Riitta-Leena Karlsson som är funktionshindersombudsman på Stockholms stad håller med Hans Filipsson. Hon säger att staden nu ska satsa på en informationskampanj till näringslivet för att de ska göra sina lokaler mer tillgängliga.

- Men det räcker inte, här krävs en hårdare lagstiftning för att komma åt de problem som funktionshindrade har i det dagliga livet, säger Riitta-Leena Karlsson.

Stockholms stad anlitar ett handikappråd för att granska att nya byggnadsprojekt blir tillgängliga. Staden kan neka bygglov till otillgängliga byggnader, men det är också den enda tvingade makten som staden har.

- Inte heller här har staden alltid rent samvete. Visst har det slunkit igenom otillgängliga bygglov, säger Riitta-Leena Karlsson.

Handikappombudsmannen har gett underlag till den parlamentariska Diskrimineringskommittén i uppdrag att se över om en ny lag behövs. Den ska vara färdig med sin rapport i januari nästa år. Därefter ska riksdagen besluta om en skärpt lagstiftning.

- Vad vi är rädda för är att den kommande lagstiftningen inte kommer att bli så mycket bättre än den som nu finns eftersom vi sett en tendens att politiker inte tycker att det är så viktigt med tillgänglighet, säger Hans Filipsson.

Han menar att handikapprörelserna inte kommer att acceptera undantag för till exempel gamla hus eller för att ombyggnader ska bli kostsamma.

- Då måste staten gå in och subventionera ombyggnadena. Vi kan inte ha undantag i en antidiskrimineringslagstiftning. Det är samma sak som att säga att färgade inte får besöka vissa krogar, säger Hans Filipsson.

Arrangörerna bakom Marschen för tillgänglighet uppmanade alla rörelsehindrade förra lördagen att anmäla alla typer av offentliga lokaler som utestänger rörelsehindrade för att ytterligare synliggöra problemet. Redan har ett tusental anmälningar strömmat in och skickats till Handikappombudsmannen för vidarebefordran till den aktuella kommunens byggnadsnämnd.