De tre senaste åren har kostnaden för skadegörelse i Stockholms lokaltrafiknät ökat med 20 miljoner kronor per år, enligt SL:s egna siffror. År 2005 uppgick kostnaderna till 125 miljoner kronor för 60 000 anmälda fall av skadegörelse. SL vill därför lagra digitala bilder av klotter i en databas för att underlätta framtida polisanmälningar och utredningar.

Att lagra bilder av klotter är i sig inte olagligt, men om klottret kan kopplas till en namngiven individ blir det en personuppgift om brott och registret faller därmed under PuL. Normalt är det bara myndigheter som får upprätta sådana register, men Datainspektionen har möjlighet att bevilja undantag om särskilda skäl föreligger. I detta fall anser Datainspektionen att 'SL har ett berättigat intresse av att kunna fastställa, göra gällande och försvara rättsliga anspråk som uppstår vid skadegörelse på deras egendom'.

Efter beslutet om att tillåta SL:s registerverksamhet tillkom även ett tilläggsbeslut om att tillståndet skulle tidsbegränsas till två år. Därefter ska försöket utvärderas inför en eventuell fortsättning, berättar Leif Stenström, informationschef på Datainspektionen. Under de två år som SL fått tillstånd att registrera klotter kommer dessutom Datainspektionen att genomföra kontroller för att se till att uppgifterna hanteras på rätt sätt.

- Vi följer upp våra beslut med kontroller så ofta vi hinner. Vi är en ganska liten myndighet, säger Leif Stenström.

SL:s register ska enbart bestå av faktaunderlag för att underlätta polisutredningar. Några värdeomdömen om namngivna personer eller brottsmisstankar får inte förekomma.

- Polisen ska sköta brottsutredningarna, säger Leif Stenström. Det är därför vi är så restriktiva med det här, folk ska inte springa runt och leka Kalle Blomkvist.