Förintelsens minne blev konst i det offentliga
Fredagen den 27 januari är datumet för den internationella minnesdagen för förintelsens offer. På olika platser runt om i Sverige hedrades deras minne. I Stockholm hölls en manifestation på Raoul Wallenbergs torg, och elever från Konstfack skapade installationer i det offentliga rummet. Temat var Sveriges förhållande till förintelsen.
För att hedra offren från andra världskriget hölls i fredags en manifestation på Raoul Wallenbergs torg vid Nybroviken i Stockholm. Överintendent Heléne Lööw och tidningen Gringos chefredaktör Zanyar Adami höll minnestal. Dessutom närvarade statsminister Göran Persson och Kronprinsessan Victoria. Regeringen representerades även av Laila Freivalds, Mona Sahlin, Jens Orback, Lena Hallengren och Sven-Erik Österberg. Utöver det fanns även partiledarna Lars Leijonborg och Lars Ohly på plats.
Bakom manifestationen stod Forum för levande historia - myndigheten som bildades 2003 och som på uppdrag av regeringen arbetar med demokrati- och toleransfrågor med utgångspunkt i förintelsen. Speciellt för i år var att de samarbetat med Konstfack.
I en klass på runt tio elever från Konstfacks program Grafisk design föddes i år idén om en utställning i det offentliga rummet om platser och händelser med anknytning till förintelsen.
- Studenterna fick i uppdrag att fritt förmedla betydelsen av en specifik händelse i historien på en speciell plats till människor i dag, säger Johan Perwe, pressansvarig på Forum för levande historia.
Idéutställningen heter På denna plats och konstföremålen har placerats ut runt om i Stockholm. Bland annat kan man utanför utrikesdepartementet se namnflaggor på halv stång som symboliserar myndigheternas avvisningar av flyktingar. På Mynttorget i Gamla stan ligger en kvarglömd tidning i brons på en trappa. Installationen ska påminna om den svenska regeringens beslut att 1942 stänga 17 tidningar på grund av att de publicerat vittnesmål om tysk tortyr i norska fängelser. Hellre än att riskera att uppröra Tyskland valde man att inskränka pressfriheten.
Konstfackelevernas verk finns ut-placerade lite varstans, men tavlor föreställande platser och händelser som är kopplade till 1930-40-talets Stockholm fanns att beskåda på Raoul Wallenbergs torg.
- Vi blev tilldelade varsin historia att åskådliggöra och idén tog ett tag att skapa. Vi ville symbolisera vikten av pressfrihet eftersom den i dag inte är självklar. Vi kunde ha valt att göra en stor staty som syns, men ett oväntat objekt kan också väcka uppmärksamhet. Genom design kan man föra fram budskap på ett nytt sätt, säger Johan Oijens som tillsammans med Jiri Adamik-Novak har skapat bronstidningen.
Minnet av förintelsen högtidlighölls även på andra platser än Raoul Wallenbergs torg. På Stallgatan vid Nybroviken berättade två överlevan-de om tiden i koncentrationsläger och på Lidingö hölls föreläsningar under temat mångfald samt ett fackeltåg för att hedra förintelsens offer.
Johan Perwe menar att det är viktigt att ha en dag för att minnas. Om vi glömmer historien riskerar vi att återupprepa den.
- Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz, ett av nazisternas största koncentrations- och förintelseläger. Omvärlden fick se vad 12 år av nazistiskt styre hade skapat. Sedan 1999 har datumet varit en nationell minnesdag och 2005 deklarerade FN dagen som en internationell minnesdag. Minnesdagen är en dag att bekämpa intolerans, främlingsfientlighet, rasism och antisemitism i vår egen tid.

