Unga har svårast på bostadsmarknaden
Bostadsbristen i Stockholm slår hårdast mot unga mellan 20 och 27 år. Men det är inte enbart bristen på ungdomsbostäder som är orsaken. Hög arbetslöshet och höga krav för att få hyreskontrakt bidrar också till att unga har svårt att konkurrera med andra samhällsgrupper på bostadsmarknaden.
Den höga arbetslösheten bland unga gör att många saknar möjlighet att låna pengar för att köpa en egen bostad. Nybyggda lägenheter är samtidigt otillgängliga för de flesta ungdomar eftersom de oftast är dyrare än äldre bostäder.
De som har arbete möts av osäkra arbetsformer- och villkor. Projekt- och timanställningar är exempel på anställningsformer som gör att bostadsbolagen ofta väljer bort unga som hyresgäster. De flesta privata hyresvärdar och kommunala bostadsbolag kräver nämligen fast anställning för ett hyreskontrakt. Utöver det ställs även krav på en viss inkomstnivå och förutsägbara inkomster.
Sofia Larsson är projektledare på Jag vill ha bostad.nu. Det är ett partipolitiskt obundet nätverk som vill fungera som en plattform för unga vuxna som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden.
- Jag tycker att det är pinsamt att allmännyttiga bostadsbolag kräver fast anställning för ett hyreskontrakt när de själva erbjuder sina anställda projektanställningar och vikariat. Problemet är att det är den äldre generationen som sitter som förmedlare, de som både har fast jobb och pengar och som har väldigt lite förståelse för unga människors situation. Många som sitter och förmedlar bostäder borde förstå hur svårt det är att få fast anställning i dag. Detta gör mig så grymt förbannad, säger Sofia Larsson.
För att komma till rätta med problemet anser hon att man måste anpassa bostadsmarknaden till dagens
arbetsmarknad. Hon menar att hyresvärdarna måste bli mer flexibla och titta på varje individ i sig.
- De måste avgöra de enskilda fallen och inte stirra sig blinda på regler. Unga människor kan oftast betala sina hyror även om de inte har fast anställning. Men vi har faktiskt märkt att hyresvärdar i större utsträckning än tidigare kan tänka sig att resonera om kontraktet. Ungdomar som till exempel har fast timanställning har snackat med värden och fått kontrakt. Detta är viktigt att tänka på. Alltså att våga ta kontakt med värden för att resonera och prata om sin situation, förklarar Sofia Larsson.
Stadsbyggnadsborgarrådet Py Börjeson berättar att man i Stockholms stad försöker hitta lösningar för att bygga lägenheter som även låg- och medelinkomsttagare kan få hyra. Hon är samtidigt medveten om att det är svårt för unga människor som grupp att över huvud taget ta sig in på bostadsmarknaden.
- Det är väldigt svårt för ungdomar i dag och det enda vi kan göra är att se till att vi bygger mycket och bygger billigt. Genom att föra samtal med kommunala bostadsförmedlingar försöker vi också påverka hyresvärdarna att faktiskt hyra ut till unga människor. Ungdomar själva kan också föra en konversation med bostadsförmedlingarna som kan hjälpa till när de ska hyra, säger Py Börjeson.
Pia Edin, politiskt sakkunnig i regeringens ungdomspolitiska frågor, menar att regeringens insatser i denna fråga till stor del går ut på att bygga nya bostäder. Genom byggandet menar man att det skapas flyttkedjor som gör att mindre lägenheter som passar ungdomar blir lediga.
Dock ger man inget konkret svar på hur man ska komma tillrätta med problemet att de flesta hyresvärdar inte vill se till ungdomars utsatta situation på arbetsmarknaden.
- Den nationella bostadssamordnaren, som regeringen tillsatte i mars 2005 för att granska ungdomars boende, ska senast den 18 december 2007 lägga förslag till konkreta åtgärder för att underlätta ungdomars inträde på bostadsmarknaden, förklarar Pia Edin.
Vilka åtgärderna blir återstår alltså att se.
