Bygg en 16 kilometer lång tunnel som förbinder Kungens kurva med Hjulsta. Så lyder Vägverkets nya förslag efter bakläxan på den bristfälliga miljökonsekvensbeskrivning av Förbifart Stockholm som miljödepartementet skickade tillbaka till myndigheten.

Glädjande, tycker Harald Zetterström, talesman för protestgruppen Rädda Grimstaskogen, som i höstas lämnade över 12 000 namnunderskrifter till regeringen i protest mot att en motorvägsbro skulle dras över Lambarfjärden.

– Att Vägverket lyssnat på vår kritik känns som en delseger. Jag är väldigt lättad över att det faktiskt går att bilda opinion och övertyga myndigheter. Vi behöver skydda de här naturreservaten som ur Stockholmsperspektiv är helt unika, säger han.

Men han vill poängtera att föreningens kamp mot Förbifart Stockholm inte är över.

– Vi får inte sluta kritisera Förbifarten. Det är otroliga resurser som kan läggas på ett projekt som bara förstärker vårt beroende av plåtlådor, säger han.

För att undvika konflikt mellan bebyggelse, natur och trafik bad miljödepartementet Vägverket att undersöka möjligheten om att gräva en tunnel istället för att bygga en bro över Lambarfjärden.

Vägverket tillsatte en utredning och kan med utgångspunkt från den deklarera att ett tunnelbygge är genomförbart.

– Vi bedömer att det är ett helt realistiskt alternativ. Vi har gjort provborrningar och analyserat berggrunden. Proverna har visat att graniten är tillräckligt fast för att gräva sig igenom, säger Riggert Andersson, projektledare på Vägverket.

Myndigheten har även bockat av säkerhets- och kostnadsfrågor i utredningen.

– Vi har lärt oss från bygget av Södra länken och har i grunden ett robust säkerhetssystem. Kostnaden för tunneln är likvärdig med ett bygge som skulle gå över jord. Man får inte glömma att broar med anslutande tunnlar och vägar också är en dyr och komplicerad konstruktion, säger Riggert Andersson.

Vägverkets argument för att binda en länk mellan södra och norra Stockholm är att avlasta hårt trafikerade vägar samt att bostads- och arbetsmarknaden i regionen skulle vinna på en smidigare genomfartsled. Magnus Nilsson, trafikexpert på Naturskyddsföreningen, köper inte argumenten.

– Förbifarten kommer inte att lösa trafikproblemen. Vägen kommer bara att glesa ut bebyggelsen och öka pendelavstånden vilket öppnar upp för ännu längre resor i regionen. Man skapar en miljö där kollektivtrafik får stå tillbaka mot bilåkande. Hela idén med Förbifarten är miljö- och Stockholmsfientlig, säger Magnus Nilsson.

Riggert Andersson på Vägverket invänder mot att genomfarten inte skulle lätta upp trafikstockningarna i Stockholm.

– En förbifart skulle absolut lösa trafiksituationen på Essingeleden som är alldeles för överbelastad. Men vi säger inte att vi kan lösa allt, det är alltid problem med trängsel i storstäder, svarar han.

Enligt Vägverkets kalkyl ska Förbifart Stockholm kosta 25 miljarder kronor och ta minst åtta år att bygga. Ännu har inget beslut fattats i frågan.