För fyrtio år sedan fick Sverige en samlad statlig kulturpolitik. Sedan dess har det dock inte hänt så mycket på området trots att kulturen i dag spelar en allt större roll i våra liv, menar David Karlsson.

Till skillnad mot tidigare ses kulturen inte i dag som enbart en kostnad utan även som en resurs. Kulturpolitiken en del i bredare processer och skapar värden – sociala, ekonomiska och estetiska. Exempel på detta är hur kulturen kan bidra till en stads utveckling.

– Detta har inneburit ett perspektivskifte om kulturens roll i samhället. Men jag tycker nog inte att kulturpolitiken hängt med. Partierna säger inte mycket, det ekar ganska tomt. Partierna har inte riktigt gjort sin hemläxa, säger Karlsson

För Göteborgs stad finns styrdokumentet Kulturstrategi för Göteborgs Stad som ska ange färdriktning för hur kommunfullmäktiges vision om Göteborg som en ledande kultur- och evenemangsstad ska uppnås.

Här finns tydliga ekon från den betydelsefulla statliga kulturpropositionen som lades fram 1974, med dess mål om att kulturpolitiken ska ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet och främja kontakt mellan människor; att den ska medverka till att skydda yttrandefriheten; hur kulturpolitiken i ökad utsträckning ska utformas med hänsyn till eftersatta gruppers erfarenheter och behov, konstnärlig och kulturell förnyelse ska eftersträvas samt att kulturpolitiken ska främja ett utbyte av erfarenheter och idéer inom kulturområdet över språk- och nationsgränserna.

En genomläsning av de lokala partiernas valprogram visar få konkreta förslag, och överlag är det få partier som tydligt profilerar sig med en egen kulturpolitisk linje.

– Där finns egentligen inga partipolitiska skillnader. Konfliktlinjen går istället mellan kulturnämnden och annan kommunal verksamhet.

Hur kommer sig detta?

– De politiker som sitter i kulturnämnder sitter där för att de själva är kulturintresserad, och ofta enas de över partigränserna. Det är både bra och dåligt. Det stärker kulturens ställning. Men dåligt eftersom hela diskussion blir avpolitiserad. Det finns inga politiska alternativ att ta ställning till.

Detta innebär öppningar för partier som med enkel och tydlig retorik förklarar hur de vill organisera sin kulturpolitik.

– På nationell nivå är det framförallt ett alternativ som sticker ut och det är Sverigedemokraterna. De har en tydlig kulturpolitik som bygger på en identitetspolitisk linje, de talar om svensk kultur och att den är viktig. De missförstår allt, men det är ändå en tydlig kulturpolitisk linje.

Finns det någon specifik lokal kulturpolitisk fråga som du skulle vilja se på dagordningen?

– Göteborg är en av Europas mest segregerade städer. På vilket sätt kan kulturlivet bidra till att bryta den. Där skulle jag vilja se lite idéer och förslag.

Att negligera kulturpolitiken leder enligt Karlsson till ett demokratiskt underskott. Trots att politiker ofta talar om kulturen och dess viktig roll i samhället görs väldigt lite för att kommunicera till medborgarna vad man vill åstadkomma.

– Det är få politiska företrädare som gör konkret politik av sådan tankar. Detta blir problematisk då vi som väljare inte har några alternativ att ta ställning till.