– Varenda sjukdom och riskfaktor är vanligare och vanligare stegvis ju längre ned på inkomst-, utbildnings- och yrkesskalan man är, säger Anton Lager, enhetschef för kartläggning och analys på Stockholms läns landsting.

Detta i kombination med att bostadssegregationen ökar gör att han drar slutsatsen att hälsoskillnaderna ökar i länet. Trots att landstingets främsta mål för folkhälsa är ”en god och jämlik hälsa för alla i länet”.

I veckan kom landstingets Folkhälsorapport 2015, en undersökning som görs vart fjärde år. Årets analys visar att den förväntade medellivslängden är högst i Danderyd där kvinnor förväntas bli 86,4 år och män 83,5 år. Bland människor i socioekonomiskt mindre gynnade områden är den förväntade medellivslängden för män 6,2 år kortare än i Danderyd och för kvinnor 4,1 år kortare.

Varför det finns ett samband mellan socioekonomisk utsatthet och mindre hälsosam livsstil på är en komplicerad fråga utan svar.

– Hälsobeteenden som rökning, kost-och motionsvanor ”förklarar” sjukdomar, men det förklarar inte varför socioekonomiskt svaga grupper röker mer. Det handlar inte om okunskap. Frågar du en 11-åring så vet de att rökning är farligt. Inkomstnivåer kan delvis förklara varför vissa äter mer sunt, men det kan inte förklara varför det är en så tydlig stegvis skillnad mellan ekonomiska grupper, inte bara skillnad mellan de rikaste och de fattigaste, säger Anton Lager som är folkhälsorapportens huvudredaktör.

Den stegvisa skillnaden är viktig att ta hänsyn till för att förstå att vi måste ta ett bredare grepp än att bara ägna oss åt den tiondel som är mest utsatt, menar han. Även om vi ska arbeta extra för de med störst behov.

– Rökavvänjningshjälp är något vi vet fungerar och många vill sluta röka och vill ha hjälp att göra det, då gäller det att expandera den hjälpen i områden där många röker.

Det krävs insatser inte bara från sjukvården utan även från kommuner med flera. Utbildning i sig är en hälsofaktor och där är avhoppen från gymnasiet ett problem.

– Det är ett problem som ofta läggs på individen, men gymnasiet är i praktiken obligatoriskt i Sverige idag för att kunna få ett jobb sedan 1990-tals krisen. Att många inte klarar en gymnasieexamen idag är systemets misslyckande och det är inte hållbart, säger Anton Lager.

Hans förslag är att på lokal nivå samordna insatser för att främja folkhälsan. Det har tidigare varit primärvårdens uppgift, men det avskaffades i och med reformerna då bland annat det fria vårdvalet infördes. Idag har ingen detta ansvar.

– Vården har bara ansvar för dem som är inskrivna på vårdcentralen nu. Poängen med en aktör som samordnar är framförallt för att lyfta sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande folkhälsoinsatser och det gäller att aktivera fler aktörer än sjukvården, säger Anton Lager.

En positiv utveckling är att medellivslängden i länet ökar, framförallt tack vare minskad dödlighet av hjärt- och kärlsjukdomar. Fyra femtedelar av det beror inte på att vården lyckas rädda människor som har fått en hjärtinfarkt, utan att folk inte får hjärt- och kärlsjukdomar i samma utsträckning längre.

– Det illustrerar potentialen i förbyggande insatser. Minskad rökning, minskat kolesterol och blodtryck har lett till nästan en halvering av dödlighet av hjärt- och kärlsjukdomar under 2000-talet, säger Anton Lager.

Fotnot: Stockholms Fria Tidning har utan framgång försökt nå Anna Starbrink (FP), hälso- och sjukvårdslandstingsråd för att kommentera rapporten.