På Lillåvägen i Bagarmossen öppnar i februari ett kontorshotell för företagare som är intresserade av och jobbar med hållbarhetsfrågor. Det är första steget mot vad som ska bli en knutpunkt för lokalt omställningsarbete, berättar grundaren Susanna Elfors, miljökonsult som har forskat i samhällsplanering och miljö på KTH.

– Jag vill att det ska bli ett kunskapscenter med bland annat utställningar som visar på spännande lösningar, säger hon.

Ett sådant exempel är aquaponics – fisk och odling som är konstruerat så att fisken göder grönsakerna, som i sin tur renar fiskens vatten.

– Vi kan ha kurser för allt från branschfolk till skolbarn. Det finns inget liknande i söderort i dag.

Susanna Elfors driver bloggen Sustopia som handlar om omställning inom stadsutveckling och har tidigare arbetat med projekt som Hållbara Hökarängen.

– Jag bor i Bagarmossen och tyckte att det vore kul att starta något här. Stockholm resilience centre finns ju, men de fokuserar mer på globala frågor och forskning. Det här är ett projekt för att skapa ett lokalt nätverk och stärka den lokala resiliensen, säger hon.

Resiliens eller robusthet syftar på förmågan att hantera förändring och kriser, till exempel effekterna av klimatförändringen. Lokalt kan det handla om vad fastighetsförvaltare, arkitekter och byggherrar kan göra, som att planera för elavbrott.

– Vi tror att allting kommer att fortsätta rulla på som det gör nu. Men vi har dåligt med el-reserver. Om oljan tar slut är det viktigt att ha bra hus som håller inne värmen, säger Susanna Elfors.

Lokala energisystem, till exempel solceller, har bra resiliens eftersom de kan producera el på plats.

Tanken är att de som hyr in sig på i kontorshotellet kommer att ingå i ett kontaktnätverk som samverkar för hållbar stadsdelsutveckling.

– Vi behöver gå över till att cykla mer och låna varandras bilar, som är stort inom cirkulär ekonomi.

Sociala kontaktnät kan också hjälpa oss att hantera en social kris när naturresurserna tar slut, säger Susanna Elfors:

– Vi är jättedåligt rustade i dag. Det finns ingen matreserv i Sverige, vi importerar mycket och vårt matlager rullar i princip i lastbilar på vägarna.

För att öka resiliensen i matförsörjningen kan man till exempel odla upp stadens stora oanvända gräsmattor.

Dessutom planerar Susanna Elfors att göra upp ett avtal med en bonde i närheten om att leverera mat som köpts av boende i Bagarmossen till lokalerna.

– Kanske ett vänskapsutbyte också där de som köper maten får komma ut till bonden för att se hur det går till när maten produceras. Dels för att äta mer lokalt och hållbart och dels för att ge bönder som har det svårt ett sätt att överleva.