Så ska Stockholm stoppa svartjobb för kommunen
Stockholm ska testa en ny upphandlingsmodell och öka kontrollerna av kommunens entrepenörer. Det ska stoppa svartjobb och dåliga arbetsvillkor. Men den borgerliga oppositionen är kritisk till att granskningen ska göras av fackliga observatörer.
För några år sedan uppdagades att polska byggarbetare renoverade ett parkeringshus i Råcksta för 35 kronor i timmen. De arbetade för underentreprenörer till kommunala Stockholm Parkering.
Även städ-, tåg- och busspersonal som har jobbat för företag som haft uppdrag av Stockholms stad har vittnat om dåliga arbetsvillkor. En granskning som LO genomförde förra året visar att staden fortfarande brister i rutinerna för att kontrollera de leverantörer de köper varor och tjänster av.
Men nu ska kommunen testa den så kallade vita jobb-modellen, som har arbetats fram av flera LO-fack.
– Den syftar till att motverka social dumpning och svart verksamhet. Oseriösa aktörer ska inte få konkurrensfördelar genom att ha undermåliga anställningsvillkor, säger borgarrådet Karin Wanngård (S).
Förutom att ställa krav på rimliga löner och ”kollektivavtalsliknande” arbetsvillkor vid upphandling handlar det om att genom kontroller följa upp att entreprenörerna verkligen lever upp till villkoren i avtalet.
I Malmö, som sedan några år tillbaka använder modellen, har kontrollerna genomförts av fackliga representanter. Men det är att ge facket för mycket makt, menar oppositionsborgarrådet Anna König Jerlmyr (M):
– Det kan finnas företagshemligheter som man av konkurrensskäl inte vill att någon ska titta på. Eller säg att den fackliga representantens arbetsplats konkurrerar med den man ska granska. Vi tror mer på oberoende revisorer, säger hon.
Även Svenskt näringsliv har kritiserat systemet, som man menar rundar lagstiftningen för att stärka fackets makt ute på arbetsplatserna. Men Konkurrensverket har utrett frågan och kom förra veckan med beskedet att det inte strider mot upphandlingsreglerna att använda sig av fackliga representanter.
LO:s försteombudsman i Stockholm, Stefan Hansson, tycker däremot att det kan finnas en fördel med fackliga kontrollanter just för att de redan har god kunskap om arbetsrätt, arbetsvillkor och löner och har tillgång till alla avtal.
Han har svårt att se hur det juridiskt skulle gå till om en extern kontrollant skulle behöva komma åt uppgifter om kollektivavtalen eftersom det inte är ett öppet avtalsregister.
– Sedan handlar det ju inte om att ett fackligt ombud byter från Byggnads till kommunens jacka över en dag. Det behövs utbildning om befogenheter och måste göras tydligt att det är kommunen och inte fackförbundet som är uppdragsgivare, säger han.
Karin Wanngård (S) försäkrar att det kommer att finnas tydliga avtal för att informationen som kontrollanterna får ta del av inte förs vidare.
Den rödgrönrosa majoriteten är också öppen för alternativet att kontrollerna görs av oberoende revisorer istället för representanter från fackförbunden, säger hon.
– Vi måste kunna garantera att stockholmarna får den kvalitet som vi tillsammans betalar för.