Regeringen presenterade i veckan nya satsningar som görs i höstbudgeten på miljö- och klimatområdet. Den största satsningen som tidigare inte presenterats är att 700 miljoner kronor extra nästa år ska gå till supermiljöbilspremien. 250 miljoner kronor extra läggs också på hållbar stadsutveckling och 200 miljoner kronor på järnvägsunderhåll. År 2017–2019 handlar det om totalt 12,9 miljarder kronor som läggs på framförallt förnybar energi, fossilfria resor och klimatinvesteringar. Regeringen kallar det ”den största investeringsbudgeten på klimat- och miljöområdet i Sveriges historia”.

Men satsningarna är bara smakprov från höstbudgeten. Den lämnas i sin helhet till riksdagen den 20 september och det är fram till dess oklart till exempel hur allt ska finansieras. Den största delen av investeringarna de kommande fyra åren – 9,5 miljarder kronor – görs också efter nästa riksdagsval år 2018.

– Det är ett väldigt positivt besked att regeringen tydligt väljer att satsa på klimatet och att de inser att det är något som behöver tas tag i. Men vi ser det som problematiskt att större delen av investeringarna ligger så långt in i framtiden, till exempel när det gäller järnvägen, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Järnvägsinvesteringen på 5,9 miljarder kronor år 2019–2020 är dessutom alldeles för låg, säger hon. Om man utgår från Trafikverkets bedömning behövs det 16 miljarder kronor till järnvägen per år, i 12 år. I dag läggs det ungefär hälften så mycket.

– Sedan är det viktigt att påpeka att även om regeringens satsningar är ett steg i rätt riktning kan de inte ersätta alla de konkreta styrmedel som måste till för att driva utvecklingen i rätt riktning, som till exempel ett effektivt skattesystem som premierar bilar med låga utsläpp men också belastar bränsleslukande bilar och en kilometerskatt, säger Johanna Sandahl.

Jonas Bane som är talesperson för föreningen Klimataktion är också skeptisk. Han säger att regeringens satsningar måste ställas mot andra investeringar som regeringen gör som har en motsatt effekt på miljö- och klimatområdet.

– Om man jämför satsningen på järnvägen på 6 miljarder kronor med den beräknade kostnaden för Förbifart Stockholm, på 45 miljarder kronor, faller det inte ut som en särskilt kraftfull satsning, säger han.

Jonas Bane tycker det behöver läggas mer pengar på kollektivtrafik, att regeringen tar bort skatten på solenergi istället för att bara sänka den, att satsa på grön forskning och stoppa bygget av Förbifart Stockholm.

– Här krävs tydliga åtgärder som visar samhället att man vill påskynda omställningen, den tydligheten finns inte nu. Att regeringen till exempel väljer att satsa 300 miljoner på utsläppsrätter, ett system de själva har kritiserat, ger snarare ett förvirrat intryck.

Men regeringen håller fast vid att det är den mest ambitiösa miljö- och klimatbudgeten hittills och att det kommer märkas genom hela landet. Främst genom de lokala klimatinvesteringarna på hållbar stadsutveckling, kollektivtrafik och cykel, säger miljöministern Karolina Skog (MP) till SR Ekot.