• Vanja Larberg tillsammans med Seroj Ghazarian (till vänster). Seroj står som förebild för en av karaktärerna i Götet Lalezar. Amir Javaheri Langroudi jobbar på Andishé Kulturförening.
Göteborgs Fria

Möte med det persiska Göteborg

Vanja Larbergs grafiska roman Götet Lalezar tar oss med på en vandring genom delar av det persiska Göteborg.

På 50-talet var Lalezar med sina många biografer och teatrar något av ett iranskt Broadway. Här möts fortfarande gamla traditioner med nya och längs gatan finns det mängder av kaféer, museer, affärer och restauranger. Götet Lalezar är titeln på Vanja Larbergs grafiska roman. Ambitionen är att öppna dörrar till det persiska Göteborg, berättar Vanja Larberg, som tidigare gjort en barnbok och en diktbok tillsammans med poeten Sara Hallström.

– Det är tre böcker som alla utgår ifrån stadsvandringar på olika sätt. Mitt intresse för staden grundas i min utbildning som arkitekt, förklarar Vanja Larberg.

Tidigare har Vanja Larberg arbetat som stadsguide för nyanlända, där tanken är att presentera historiska miljöer och platser i staden. I Götet Lalezar är det hon själv som får följa med på en stadsvandring som leder till för henne nya platser i staden.

– Tankarna på boken växte fram när jag läste persiska. Seroj Ghazarian, som är en kollega till mig, har persiska som modersmål och uppmuntrade mig i mina studier. Han började berätta om Lalezar och att han tyckte det fanns liknande miljöer i Göteborg. Främst var det området kring Järntorget och Långgatorna som hos honom skapade en känsla av att vara hemma, säger Vanja Larberg.

En ny plats som introducerades för Vanja Larberg under vandringarna i staden var Andisché kulturförening.

– Det har blivit en favoritplats. Det var även här som jag hade release för boken och det var verkligen lyckat. Men jag hade aldrig letat mig fram till den platsen utan hjälp.

Håkan Hellström sjunger om Gårda, spårvagnar i Vasastan och att rumla runt på långgatorna, vilket har etablerat en bild av Göteborg. Men även de mest välbekanta miljöer kan få en annan betydelse när någon med en annan bakgrund får ge sin tolkning av en plats, och i Götet Lalezar får samma plats helt olika betydelse beroende på vem som berättar.

– Ja, samma plats ger väldigt olika associationer. Det är spännande att få nya berättelser om platser i Göteborg som man själv har en egen koppling till, säger Vanja Larberg.

Vid sidan av konstnärskapet arbetar Vanja Larberg som utvecklingsledare på sociala resursförvaltningen med Ett jämlikt Göteborg, och som arkitekt är hon inriktad på sociala konsekvenser i stadsplanering.

Målen för Ett jämlikt Göteborg är att skapa en stad för alla. Hur långt har man nått med de ambitionerna?

– Utmaningarna när det gäller stadsbyggande är att trycket är så högt när det gäller att bygga i de centrala delarna av staden. När man bygger mycket i en stadsdel drar det upp värdet på hus omkring och verksamheter som i dag har låga hyror kanske inte har möjlighet att vara kvar. Risken är att det förstärker segregation snarare än utjämnar, säger Vanja Larberg.

Hinner du med dina studier i persiska?

– Nej, tyvärr fick jag lägga ner språkstudierna, säger Vanja med ett skratt.

Men fler böcker lär det bli, även om inga konkreta uppslag har dykt upp ännu.

– En tanke jag hade var att göra en serie böcker och att nästa skulle handla om Hammarkullen och det chilenska Göteborg. Vi får se om det kanske är ett uppslag att arbeta vidare på, säger Vanja Larberg.

Fakta: 

Vanja Larberg

Ålder: 40 år

Född: Arvika

Bor: Sandarna

Utbildning: Arkitektutbildning

Inspireras av: Skönlitteratur och tågresor.

Tidigare böcker: Driva (2009), Sjung den! (2011), båda i samarbete med Sara Hallström.

Aktuell: Med serieboken Götet Lalezar

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Mariam delar med sig av sig själv

Stockholmsbaserade Mariam Wallentin utgör vanligtvis ena halvan av duon Wildbirds & Peacedrums. Nu går hon solo och kallar sig Mariam the believer. SFT träffade sångerskan vars album Blood donation fått översvallande recensioner.

”Jag vill förändra människors liv”

I Våga minnas berättar Ewa Cederstam om hur hon som ung blev utsatt för våldtäkt, och hur denna händelse påverkat henne. Nu tilldelas hon Dorispriset för sin hyllade dokumentärfilm.

Fria.Nu

Isola – en ö ockuperad av konstnärer

Avskärmat från centrala Milano av järnvägsspår, en motorväg och några kanaler, ligger stadsdelen Isola. Namnet betyder ö, och under 30- och 40-talet var Isola ett centrum för antifascistiskt motstånd. Efterkrigstidens moderniseringsvåg lämnade inga större spår, först på 90-talet blev området intressant för stadsplanerare. Isola Art Center tar konsten till hjälp för att bevara stadsdelen mot exploatering.

Fria.Nu

Trögt sökande efter samhörighet

I sin nya essäsamling Den obekväma zonen möter vi författaren Jonathan Franzen innan han blivit känd och framgångsrik. Handlingen i essäerna kretsar kring hans barndom och relationen med föräldrarna.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria