• Färska blommor som rödklöver kan toppa sommarens sallader. Klöver innehåller protein, B- och C-vitamin, kalcium, magnesium och kalium. Torkade blommor blir ett färgglatt inslag i höstens och vinterns maträtter, bakverk och infusioner. De kan också malas till mjöl och blandas ned i alla sorters bröddegar.
  • Vresros är den kraftigaste av de vilda rosorna och är en invasiv art som växer i trädgårdar, parker och på soliga marker i södra och mellersta Sverige. Den breder ut sig i stora fält. Stammen har vassa taggar. Bladen är blanka och mörkgröna med en luden undersida.
Landets Fria

Upptäck det vilda köket

Skippa självhjälpslitteratur och må-bra kurser. Gå ut och skörda i naturens skafferi istället. Det råder Lisen Sundgren, växtkännare och författare som vill få fler att använda vilda växter till mat och huskurer.

– Att vara ute i naturen har en hälsosam effekt på oss. Blodtrycket sjunker, andningen blir djupare och hjärnan fungerar bättre, säger Lisen Sundgren och beskriver naturen som beroendeframkallande.

I sin nya bok Vildvuxet guidar hon till naturens ätbara växter och hur de kan användas i matlagning, huskurer och hudvård. Att hitta och använda vilda växter var livsviktig kunskap förr. Den kunskapen har även räddat henne själv flera gånger.

– Jag har gått in i väggen vid två tillfällen i livet och det var naturens krafter som räddade mig. Jag kände mig trygg, säker, lugn och glad och väcktes tillbaka till livet när jag kom bort från staden. Det är lättare att möta och lära känna sig själv i naturen. Där finns ingen som bryr sig om vilka kläder du har.

Av sin morfar som gärna botaniserade bland blommor, lärde Lisen Sundgren sig tidigt de vetenskapliga namnen på naturens växter. Så länge hon kan minnas har hon plockat, torkat, gjort huskurer, druckit och ätit av naturens skafferi.

– Det är klart att jag kan ta mediciner om jag blir sjuk, det är inte antingen eller. Men människan har i alla tider samlat vilda växter. Under bronsåldern samlades växter som vi idag rensar bort som ogräs. Kunskapen kan göra oss mer självförsörjande.

De senaste åren håller hon kurser i hur man hittar och använder vilda växter. Det udda intresset har nu blivit eftertraktat och flera kändiskockar köper växter av Lisen Sundgren. Ivan chai, en dryck gjord på mjölke, eller rallarros som den också kallas, tillverkas och serveras på restaurang Volt i Stockholm.

– Bland det vilda finns oförädlade smaker. Beska, syrliga och skarpa. Smakerna förändras utifrån var de växer. Jordmån, klimat och ljustillgång påverkar och ger en lokal känsla av maten som många kockar är ute efter.

Att plocka vilt är ett bra komplement till odlade växter och den stora tillgången är något som fler borde ta tillvara, menar hon. Av Sveriges 500 000 ton bär plockas varje år endast runt fem procent.

– Vi importerar superbär från Kina trots att vi har ett överflöd här. Det är helt galet.

Genom att plocka vilda växter kan säsongen av lokal mat förlängas. De första växterna, som spansk körvel och nässlor, kommer redan i april och det finns växter att skörda ända fram till november.

– Att ta fram torkade lindblommor och bjuda på mitt i december med en doft av sommar är också speciellt, säger Lisen Sundgren.

Många vilda växter har en hög koncentration av näringsämnen. En enkel nässelsoppa mättar snabbt hungriga magar. De annorlunda smakerna från vildvuxet kan förhöja smakupplevelsen av traditionella maträtter.

– Unga aromatiska röllekablad kan finhackas och serveras med potatis och smörslungade morötter. Färska blommor som rödklöver kan toppa sommarens sallader.

Till den som vill plocka vilt råder Lisen Sundgren att börja med några få växter som finns i närområdet.

– Lär dig känna igen fem växter och utforska dem under hela säsongen med hjälp av en växtflora. Labba och prova att tillaga dem i olika rätter. Undersök hur smaken förändras under året. Björklöv är goda när de är riktigt unga och blir under sommaren sträva och beska.

För att inte förstöra naturen är ett hållbarhetstänk viktigt. Genom att aldrig plocka mer än en fjärdedel av beståndet kan växten komma tillbaka.

– Vi tar naturen för given och utgår från att vi har rätt att ta för oss. Varje andetag är beroende av att det finns växter som producerar syre. Traditionellt har urfolk visat sin tacksamhet till naturen genom att bygga altare eller genomföra ritualer vid slakt. Det är inte så vanligt längre. Ett sätt att tacka naturen i dag för de växter du skördar är att ta med en kasse och plocka upp skräp när du är ute.

Fakta: 

Illgrön juice på vilda blad

Här behövs antingen en råsaftcentrifug eller en bra mixer. Pröva dig fram med vilda blad, blommor och bär. Många blad är rätt beska, men juicen blir godare om man blandar ned syrligt, grönt äpple i den. Servera juicen direkt.

INGREDIENSER

1 handfull björklöv

1 handfull våtarv

1 handfull ängssyrablad

några lommeblad

1 syrligt grönt äpple eller 1 dl äppelmust

2 glas vatten eller björksav

GÖR SÅ HÄR

I råsaftcentrifug: Kör alla blad och eventuellt äpple i centrifugen. Häll upp i glas, tillsätt vatten och blanda. I mixer: Mixa alla blad och eventuellt äpple noga.

Sila bort växtmaterialet. Tillsätt vatten och blanda.

Rosenelixir

Elixir betyder ungefär »undergörande dryck« – en nog så passande benämning på en rosendryck. Använd som saft eller i drinkar och desserter. Håller i en vecka i kylen, men går bra att frysa. Använd röda eller rosa, doftande, rosor. Vilda eller odlade obesprutade.

INGREDIENSER

1 liter vatten

ca 500 g nyplockade rosenblad

2 1⁄2 dl socker eller honung

saften från 1 citron

GÖR SÅ HÄR

Koka upp vattnet och lägg i hälften av rosenbladen. Stäng av värmen och låt kastrullen stå kvar på plattan. Efter ett par minuter har bladen lånat ut sin vackra färg till vattnet och blivit bleka. Sila bort bladen.

Koka upp igen och tillsätt resten av rosenbladen, ta av kastrullen från plattan och låt dem dra i några minuter. Sila återigen bort bladen.

Tillsätt sockret, koka upp saften och rör om tills sockret har lösts upp. Stäng av värmen, blanda ned citronsaft och häll upp på ren glasflaska.

Källa: Vildvuxet – mat och huskurer från naturen av Lisen Sundgren

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Stadens skit ska få landsbygden att växa

Om några år kan stockholmarnas separerade toalett- och matavfall bli till gödning som kan användas vid matproduktion på landsbygden. Det är målet med projektet Macro som nyligen dragit igång.

Fria.Nu

© 2024 Stockholms Fria