• Kerstin Bergh Johannesson, vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri vid Uppsala Universitet, visar hur ögonrörelseterapi fungerar, som är en behandlingsmetod mot trauma och posttraumatiskt stressyndrom.
Fria Tidningen

Kort behandling kan bota traumatiserade barn

En kort behandling med kognitiv beteendeterapi eller ögonrörelseterapi kan bota posttraumatisk stress, PTSD, hos barn, visar en ny forskningsstudie. Forskaren Sean Perrin hoppas att resultatet kan leda till minskat lidande men då måste vården först blir bättre på att identifiera symptomen.

Ett par timmars behandling kan räcka för att bota barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom, visar en ny studie som publicerats i Journal of Child Psychology and Psychiatry. Tidigare forskning har visat att vuxna kan behandlas effektivt med ögonrörelseterapi, EMDR, eller kognitiv beteendeterapi, KBT, men nu har alltså forskare i Lund och Nederländerna gjort den största studien hittills som visar att behandlingsmetoden är effektiv även på barn och ungdomar. I studien ingick 103 barn och ungdomar i åldrarna 8–18 år som varit med om allvarliga trauman som till exempel fysiska eller sexuella övergrepp, allvarliga olyckor eller som bevittnat dödsfall eller andra hemska händelser.

– Resultatet visar att barnen som genomgick de två olika behandlingarna fick snabba och varaktiga resultat av behandlingen, säger Sean Perrin, som är forskare i psykologi vid Lunds universitet.

Ungefär 16 procent av alla barn som utsätts för ett trauma drabbas av posttraumatiskt stressyndrom. Därför är resultatet så viktigt och skulle kunna leda till minskat lidande bland många barn och ungdomar, menar Sean Perrin. Snabbast resultat fick de barn som fick ögonrörelseterapi. Det innebär att barnet får tänka på det traumatiska minnet samtidigt som det ska fokusera på behandlarens finger som pendlar fram och tillbaka framför barnets ögon. Andra barn i studien genomgick kognitiv beteendeterapi där barnet tillsammans med terapeuten fick skriva ner den traumatiska händelsen. I snitt räckte det med fyra behandlingar för att barnen skulle kunna botas från det posttraumatiska stressyndromet.

– Vi har träffat barn som har levt med PTSD i flera år när dessa problem kan botas på bara några få veckor, säger psykologiforskaren Carlijn de Roos från University of Amsterdam till NL Times och fortsätter:

– Vi tror att väntetiden för behandling skulle kunna kortas om man som rutin screenar för PTSD. Om barnet inte lider av några traumatiska erfarenheter kommer vi att få veta det inom fem minuter. Det skulle kunna spara vården miljonbelopp varje år.

I Sverige, som på senare år har tagit emot många flyktingbarn, skulle man kunna minska både det mänskliga lidande och de samhälleliga kostnaderna genom att introducera dessa korta behandlingar, menar Sean Perrin. Den aktuella studien har inte fokuserat just på flyktingbarn men det har gjorts tidigare studier bland vuxna med krigstrauman. Dessutom drabbas många flyktingbarn av trauman under själva flykten som går att likställa med det som de barn som deltagit i den aktuella studien varit med om. Men det behöver göras fler studier på området, menar Sean Perrin. Och vården måste också först bli bättre på att identifiera symptomen på posttraumatisk stress, menar han.

– Då måste man ställa rätt frågor. Det finns en policy som säger att alla flyktingar ska genomgå en hälsoundersökning men risken är att många inte fullt ut genomgår den för att de inte har erfarenhet av och förtroende för den offentliga vården. Många vågar inte berätta om traumatiska minnen för att de inte vet att informationen som de ger till en terapeut är konfidentiell, de är rädda för att det kan påverka möjligheten att få stanna. Det räcker inte bara att genomföra en hälsoundersökning, man måste också ge information om hur psykologiska behandlingar fungerar och om sekretessregeln, säger Sean Perrin som också vill ha en rutin för att man alltid screenar för posttraumatisk stress hos barn som kan ha utsatts förs trauman.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Hon blev hånad på asylboendet

Sirwan sökte asyl i Sverige men blev illa bemött av andra asylsökande. Nu hoppas hon på ett särskilt hbtq-boende för flyktingar.

© 2024 Stockholms Fria