• Martin Isaksson har många fritidsintressen men ett av dem som tar mest tid är fågelskådningen. Han har varit med och startat Gärdsmygarna, en grupp för natur- och fågelintresserade barn och ungdomar som bor i Varberg med omnejd.
  • Martin Isaksson har hittat en rödstjärt. Han går i sjunde klass och sysslar med ringmärkning på sin fritid.
  • Stefan Hage hjälper gärna till vid ringmärkningen när han har tid.
  • En rödstjärt har lockats till fläderbuskarna som så här års är fulla av bär.
  • Fina slöjnät används för att fånga in fåglarna. Näten töms kontinuerligt och fåglarna bärs in i påsar till stationen där de vägs, mäts, och artbestäms. Kön, ålder och storleken på fettreserven antecknas också.
  • Fåglarna är som mest aktiva i gryningen. Martin Isaksson har varit med under ringmärkningen i tre år och har plockat tusentals fåglar från näten.
  • Martin Isaksson har varit med under ringmärkningen i tre år och har plockat tusentals fåglar från näten. – Det är så spännande, de är väldigt vackra och det är roligt att förstå hur de fungerar.
  • Bo Nielsen är ansvarig för fågelstationen i Varberg och arbetar ideellt med ringmärkningen. 149 fåglar ringmärktes under morgonen när tidningen var på besök.
  • Efter den snabba kontrollen släpps fågeln ut i frihet igen genom ett litet hål i väggen.
  • Slöjnäten sätts upp i gryningen och plockas ner under förmiddagen. Förra året mäsktes runt 17 000 fåglar på fågelstationen i Varberg.
  • Varje ring har ett nummer. Ringen är lätt och påverkar inte fågeln.
  • Martin Isaksson tar försiktigt loss en rörsångare från nätet. Det är den vanligaste fågeln som blir ringmärkt på stationen.
Landets Fria

Ringar berättar om fåglarnas liv

Just nu flyger runt 300 miljoner fåglar från Sverige mot sydligare breddgrader. Vid landets fågelstationer är arbetet med ringmärkning som kan avslöja klimatförändringar, miljöförstöring och fåglarnas flyttmönster, i full gång.

Klockan närmar sig åtta och på Getteröns fågelstation i Varberg är kontoret fyllt av fågelkvitter. Runt ett skrivbord sitter Bo Nielsen och Stefan Hage, försiktigt fäster de små ringar av aluminium runt benen på fåglar som fastnat i slöjnäten.

– Det är fullt upp, fåglarna rör sig mycket nu på morgonen, om någon timme kommer bara enstaka fåglar att fastna i näten, berättar Bo Nielsen, ansvarig för fågelstationen.

Han blåser försiktigt över magen på en svarthätta för att undersöka fettmängden och tittar närmare på ruggränserna.

– Fettet är bränslet, den här har lagt på sig bra och kan nu flytta ner till östra Medelhavet. Rörsångaren här ska längre ner till länder i Afrika som Niger, Nigeria och Mauretanien.

Efter den snabba kontrollen släpps de ut i frihet igen genom ett litet hål i väggen. Den insamlade informationen ger ledtrådar om flyttmönster, övervintrings- och häckningsområden, ålder och hur fort de kan flyga. Den är också en värdefull del av miljöarbetet då kontrollerna kan ge information om miljöförstöring och klimatförändringarnas effekt på fåglarna.

– Gransångaren är ett exempel på en nyinvandrad fågel, den har kommit söderifrån. Det är många nya arter som är på gång i och med det förändrade klimatet, berättar Bo Nielsen.

Halland har ett rikt fågelliv. Ringmärkningen på fågelstationen börjar i mitten av juli och pågår så långt in i november som vädret tillåter. Blir det för mycket regn måste näten plockas ner då fåglarna inte tål att bli blöta när de sitter fast. Sedan starten 1958 har runt 245 000 fåglar försetts med ring på stationen.

Några tusen av dem har Martin Isaksson samlat in från näten. Han tar med sig några tomma påsar från hyllan och beger sig ut till näten som satts upp i vassen utanför stationen.

– Det är så spännande, fåglar är väldigt vackra och det är roligt att förstå hur de fungerar, säger han.

– Det började för tre år sedan med att jag var här och tittade vid varje visning under sommarlovet, sedan fick jag börja assistera. Då deltog jag varje ledig stund. Nu går jag i sjuan och det finns lite mindre tid för att ringmärka.

Fågelsång spelas upp i högtalare intill näten för att locka till sig fåglar. Martin Isaksson lossar en rörsångare som trasslat in sig ordentligt. Den ser fräsch och pigg ut konstaterar han. För att hantera fåglarna vid ringmärkningen krävs utbildning och erfarenhet.

– Man får inte klämma på något sätt, då kan fågeln få ont eller dö. Det tar några månader att få till greppet. Det är mycket att lära sig om hur de beter sig med andra, hur man åldersbestämmer, mäter vinglängd och artbestämmer.

I näten intill buskarna har trädgårdssångare och svarthätta fastnat. Martin Isaksson är noga med att lägga olika arter i olika påsar för att fåglarna inte ska skada eller äta upp varandra. Blåmes kan bitas otroligt hårt, berättar han.

På stationen fiskar Bo Nielsen upp en rödhake ur en av påsarna. Det är en ungfågel konstaterar han.

– Det syns på fjädrarna som fortfarande är prickiga vid ruggränsen. Fjädrarna byts varje år.

Småfåglarna har en lång resa framför sig. Den lilla rödhaken ska nu flyga till det mildare klimatet i Medelhavet.

– Den vanligaste strategin är att de äter mycket och sedan flyttar antingen i ett sträck eller under nätterna. De går upp dit vindarna är bäst, det kan vara runt tusen meters höjd. Större fåglar som stripgäss, som flyttar över Himalaya, och mindre sångsvanar kan i sällsynta fall flyga på upp mot 10 000 meters höjd.

Bo Nielsen ser ringmärkningen som en unik chans att komma nära fåglar och få kunskap om hur de fungerar. Han hoppas att fler får upp ögonen för ringmärkning. Det kan vara svårt för fågelstationerna att hitta engagerade volontärer.

– Om man är intresserad och vill lära sig ska man gå till en fågelstation eller en privat märkare i närheten och fråga om man får komma och assistera. Ringmärkning är en spännande upplevelse och det är fantastiskt att se fåglarna på nära håll.

Fakta: 

Varför flyttar fåglar?

Fåglar flyttar för att utnyttja säsongsmässiga födoöverskott. Flyttfåglar har större kullar än om man jämför med tropiska stationära arter. Flyttfåglar undviker den minskade mängden föda på vintern och har lägre vintermortalitet än kvarstannande fåglar.

Vad är ringmärkning?

Ringmärkning är en vetenskaplig metod för spåra förflyttningar hos fåglar. Med hjälp av data från ringmärkta fåglar världen över skapas en bra bild av hur fåglar flyttar och hur de lever. Dansken Hans Christian Cornelius Mortensen från Viborg var den första som började med systematisk ringmärkning 1899. I Sverige startades ringmärkning av Göteborgs biologiska förening 1911. Det gick snabbt att få återfynd även på ett fåtal märkta individer.

Hur många aktiva ringmärkare finns det i Sverige?

Runt 700 ringmärkare finns i Sverige. 250 av dem ringmärker vid 22 fågelstationer runt om i landet så som Haparanda Sandskär fågelstation, Ånnsjöns fågelstation och Falsterbo fågelstation. Resten av ringmärkarna är privata.

Kan man hjälpa till?

Delta på fågelstationernas guidade turer som ger en unik möjlighet att se fåglar på nära håll. De flesta fågelstationer tar emot frivillig arbetskraft som assistenter, inventerare och ringmärkare.

Rapportera ringmärkt fågel

Om du hittar en fågelring eller en ringmärkt fågel kan du rapportera det till Ringmärkningscentralen vid Naturhistoriska riksmuseet via internetformulär, e-post, vanligt brev eller telefon. Återfynden ger viktig information som används vid forskning om fåglar och fågelflyttning.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Tusentals militärer intar Stockholm

Försvaret rustar nu för den jättelika övningen Aurora 17 i september. ”Hoppas vi ses som en trygghet snarare än ett hot”, säger Försvarsmakten.

© 2024 Stockholms Fria