Jag håller mig till urkunder | Stockholms Fria

Debatt


Fria Tidningar
  • Många finner sin trygghet i religionen och de gamla ritualerna.
Fria.Nu

Jag håller mig till urkunder

Jag håller mig gamla skrifter som hela tiden sagt samma sak: 'Du ska älska din nästa såsom dig själv'. Det skriver Pia Kocahârzem i en replik till Olle Ljungbeck.

I förra numret skrev Olle Ljungbeck att vi måste få kritisera religion. Jag tror inte att det är tabubelagt att diskutera religion. I alla fall inte i Sverige, än så länge.

Nödvändigt är det också att diskutera många saker, men hur kan man komma någonstans, om man har förutfattade meningar, innan man ens har börjat diskussionen?

Religion är ett väldigt brännande ämne och kommer alltid att vara. Jag tror aldrig att agnostiker och troende kommer att mötas.

Olle Ljungbeck menar att kvinnoförtrycket i religionen gör att kvinnan inte kan få ett självständigt, naturligt förhållningssätt till män. Ljungbeck menar, att religionen ofta blir 'hämsko för den personliga utvecklingen'. 'Varje människa, må ha en personlig tro, men den ska vara hennes och inte påtvingad genom hot' säger Ljungbeck vidare.

'Människans uppgift är att spränga ramar, bryta tabun och finna nya vägar. Annars stagnerar både samhället och vi som människor' påstår Ljungbeck.

Ärkebiskop KG Hammar säger: 'Gud gör inte skillnad på oss utifrån om vi råkat födas i en kristen kultur eller inte, och om vi kan vissa kristna normer'. KG Hammar svarade på frågan: Finns det någonting som inte ryms i en kristen människas liv?

'Ingenting som leder till hat och kärlekslöshet ryms. Det förunderliga är, det som inte är kärlek , ryms inte, men att vi som kyrka och individer, som är fulla av detta som inte ryms, ändå ryms inom Guds kärlek'. KG Hammar sammanfattar bra hur man kan tolka religionen och hur de flesta som bekänner sig som troende borde tolka och förhoppningsvis tolkar religionen. Att vi 'är ingenting på egen hand' är något som Hammar tycker är centralt och med det tillåter jag mig att tolka vad detta betyder.

Vi är delar av en mycket stor världsordning. Så stor, att vi inte kan greppa den ibland. Om vi inser den mångfald som finns runtomkring oss, av olika människor med olika erfarenheter och värderingar, så kunde det kanske finnas en gemensam nämnare? Kunde det vara så, att människor är varandra tämligen lika, med liknande biologiska behov, till att börja med? Om vi är lika varandra, lider vi av samma saker, hungrar och törstar vi på samma sätt, föder vi och älskar vi och även hatar vi varandra. Vi är levande varelser på samma planet. Förstår vi våra egna behov, så blir vi ödmjuka. Ungefär så känner vi oss när vi kapitulerar för livet. En del kallar det att 'bli frälst'.

I människans natur ligger sökandet efter trygghet. Många finner den i religionen, trots att den vilar på mångtusenåriga urkunder. 'Men bokstavlighet har aldrig varit svenska kyrkans syn, trosbekännelserna försöker fånga något, som egentligen är bortom språket' säger Hammar. Han är en modern människa och en realistisk troende, som inte utesluter någon, från vilket land eller religion det vara månde. Och just det är religionen syfte.

Kärleken är det som ska bära och det enda som är beständigt. I en demokrati ska man kunna ifrågasätta religionen, på samma sätt som man ska kunna ifrågasätta demokratin och hur den utvecklats, till exempel här i Sverige.

Har flickorna i detta demokratiska samhälle en naturlig syn och ett naturligt förhållningssätt till männen? Finns det inga auktoritära rörelser i Sverige? Hur många fria och sunda människor möter du varje dag? Finns det förtryck i denna demokrati? Har man känslan att vi spränger ramarna här i landet och finner nya vägar? Är vi inte stagnerade? Om inte så har vi ju efter flera tusen år uppnått våra mål och lever i en bra demokrati, där alla får säga sin mening och leva precis som de vill. I så fall är allt bra och vi kan avskaffa något så gammalmodigt och bakåtsträvande som religionen. Vi kan skapa nya rättesnören hela tiden och finna nya vägar!

För mig personligen räcker inte livet till att hitta på nytt hela tiden, så jag håller mig till urkunder och gamla skrifter, som hela tiden sagt samma sak: 'Du ska älska din nästa, såsom dig själv'. Det tar ett helt liv att bara komma underfund med vad det enda citatet betyder och man kan till och med applicera det i en demokrati.

Pia Kocahârzem

Skärholmen

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Respektera trafiksepareringen i Husby

TRAFIKPOLITIK En majoritet av landets rektorer är bekymrade över elevernas säkerhet. Problemet är att barnen måste passera livligt trafikerade bilgator på vägen till skolan. Föräldrarna är också bekymrade och de som så hava möhlighet sätter sina telningar i bilen och skjutsar dem till skolan, vilket förvärrar problemet eftersom ungarna måste kryssa mellan horder av dubbelparkerade bilar utanför skolorna.

Debatt
:

Förbjud pälsindustrin!

DJURRÄTT Djurrättsalliansens bilder från minkfarmar i Sverige, som visas i Rapport, talar sitt tydliga språk. Det är uppenbart att minkar mår dåligt instängda i burar. Ett liv i bur ger dem inte alls möjlighet att få utlopp för sina naturliga instinkter. De som förespråkar uppfödning av minkar för päls hävdar att djuren mår bra i de små burarna. De säger att minkarna inte behöver få utlopp för sin jaktinstinkt och sitt enorma rörelsebehov eftersom de får sin mat utan att behöva jaga. I så fall borde ju samma resonemang gälla även hundar och katter som serveras mat. Men hundar och katter skulle vi aldrig komma på att stänga in i små burar dygnet runt. Bland annat just för att de behöver få utlopp för sitt behov av rörelse samt behöver få använda sin hjärna i lek och träning. Vari ligger skillnaden? Självklart gäller detta även minkar, inte bara katter och hundar. Inget djur mår bra då det berövas sin rörelsefrihet!

Debatt
:

Moderaterna står för en aktiv arbetsmarknadspolitik

Socialdemokratiska politiker i kommuner runt Göteborg anklagar oss moderater för att inte satsa på feriearbeten för ungdomar. Bakgrunden är att regeringen har valt att ta bort specialdestinerade bidrag till kommunerna och i stället ge dessa pengar som generella. Vi tycker att detta ger kommunerna en större möjlighet att använda pengarna där de gör bäst nytta. Detta i stället för att 290 kommuner ska tvingas göra på samma sätt oavsett om det är en bra lösning för den enskilda kommunen eller ej.

Fria.Nu
Debatt
:

'Vad ska ni ha vår röst till?'

Den demokratiska rättsstaten är ett alltjämt förhärskande ideal, åtminstone på en retorisk nivå. Här samlas idéer som att alla människor är lika mycket värda; därför ska alla ha lika rösträtt, och att alla människor ska behandlas lika inför domstol, och av våra myndigheter i övrigt. Dennis Töllborg och Ingrid Segerstedt-Wiberg ställer inför valet frågan om vårt upplysta och demokratiska samhälle verkligen lever upp till de värden som förespråkas.

Fria.Nu

© 2021 Stockholms Fria