Hösten 2006 godkände regeringen en effektökning på 250 megawatt i enhet 3 på Oskarshamns kärnkraftverk. Oskarshamns Kraftgrupp, OKG, som till 43 procent ägs av Fortum, planerar nu för ytterligare en effekthöjning, nu i enhet 2. OKG avser inkomma med en ansökan till svenska miljödomstolen och Statens kärnkraftsinspektion, SKI, i höst. 

– Sådana ansökningar är inte alldeles ovanliga nu. Ringhals har redan genomfört en effekthöjning. Forsmark har ansökt, men det är lagt i malpåse i och med de problem man haft, säger Anders Jörle, informationschef på SKI. 

OKG räknar med att kapacitetsökningen, som motsvarar 80 megawatt, ska vara genomförd först till år 2011. Behandlingen av ansökan är ett förfarande som tar flera år. 

– Vid en effekthöjning, som innebär att man kokar mer ånga och får ut mer el i andra änden så att säga, måste man genomföra noggranna säkerhetsundersökningar först. OKG får redovisa hur de har tänkt sig. Sedan ger regeringen ett generellt tillstånd så att vi på SKI kan påbörja vår utredning, säger Anders Jörle.

Fortum satsar också stort på utbyggnaden av kärnkraftverk i Finland och menar att det är en energikälla med framtiden för sig. – Vi är positiva till kärnkraft, säger Per Langer på Fortum. Den kritik som riktas mot kärnkraften beträffande miljö- och säkerhetsrisker är inte något som Per Langer tar så tungt på. Tvärtom menar han och Fortum att en utbyggnad rent av kan vara lösningen på problemen med klimatförändringarna. 

– Det finns problem med alla beslut man tar men vi anser att kärnkraften är bra både ur miljö- och säkerhetssynpunkt. Vi menar att kärnkraften är ett alternativ i alla länder. Dessutom är kärnkraften viktig när det gäller koldioxidutsläppen som är en drivande faktor inom miljön.

Men trots att Fortum vill framhäva kärnkraften som klimatneutral är flera miljöorganisationer mycket kritiska till en effekthöjning på landets kärnkraftverk. 

– Det är helt fel. Man ska istället satsa på att investera i nya energikällor och effektivare energianvändning. Det är inte bara de som investerar i effekthöjningar som gör fel, utan även regeringen som ger tillstånd till det, säger Lennart Daléus, generalsekreterare för Greenpeace. 

Argumenten om att kärnkraften skulle vara en energikälla för framtiden och att den skulle kunna lösa problemen med koldioxidutsläppen biter inte på Lennart Daléus. 

– Att kärnkraften är en ohållbar energikälla för framtiden är bara förnamnet. Och den är ingen lösning på koldioxidproblematiken. Bland annat därför att transportsektorn inte har någon, eller i alla fall mycket liten, nytta av den. Kärnkraften är dålig på egna meriter, verken kan haverera och den bidrar till kärnavfallsspridning.

Svenska naturskyddsföreningen, SNF, ställer sig också negativa och säger nej till effekthöjningar generellt sett. 

– Det är som att bygga ut kärnkraften under täcket istället för att satsa på förnyelsebar energi. Samtidigt som man lägger ner två reaktorer bygger man ut genom effekthöjningar på annat håll. Resultatet blir att vi får mer kärnkraft och det är rent manipulativt utifrån folkopinionen, säger SNF:s generalsekreterare Svante Axelsson. 

Han anser inte heller att en utbyggnad av kärnkraften är en bra klimatpolitisk åtgärd.

– Det här är en rent krass ekonomisk kalkyl eftersom de nu måste höja säkerheten i reaktorerna och det kostar pengar. Höjer man då samtidigt effekten uppvägs kostnaderna. Här borde regeringen verkligen säga nej. 

Men det tycker inte Per Langer på Fortum. Att uran är en ändlig naturresurs som dessutom har en oöverskådligt lång nedbrytningstid är inget som bekymrar honom. 

– Våra barnbarnsbarn kommer fortfarande att kunna lysa upp sina hem med kärnkraft, säger han.