Starkt drama om makt och maktlöshet
Under Folkteaterns drygt timslånga föreställning, My Nation, ses två kvinnors och två mäns öden smältas samman till en enda komplex bild av förtryck, till en början med skilda förtecken, mot slutet med alltmer identiska, skriver Anders Thuresson.
Susanna Mehmedis starka pjäs komprimerar fyra vittnesmål från lika många så kallade demokratier, vars religiöst präglade, eroderade eller sönderslagna strukturer lämnat över makten att hämnas till den enskilde.
My Nation är inte ett renodlat politiskt drama; scenens fyra människor agerar också av djupt personliga skäl. Araben Hani planerar att vara med att kapa ett av de plan som skall flyga in i World Trade Centre, den unga ryska kvinnan Olga blir gradvis under pjäsens gång alltmer fast i maffiastyrd trafficking. Amerikanen Larry, på affärsresa någonstans i mellanöstern, är en av de många medelålders vita män som utnyttjar liknande illegala bordeller. Tjetjenskan Elza går som terrorist upp i bergen för att hämnas ryska soldaters mord på en älskad make.
Susanna Mehmedis drama sätter ljusstarka strålkastare på de uråldriga cementerade normer mellan könen, vars källådror löper genom såväl religiösa föreställningar, som i västdemokratiernas kvinnosyn. De fruktansvärda konsekvenserna för var och en på scenen inträffar under pjäsens första minuter, vars och ens bevekelsegrunder blir under det följande en alltmer sammanhängande berättelse. Men det räcker inte med det; personernas rörelser och positioner på scenen berättar kanske ännu mer.
I särklass starkast är det när tjetjenskan Elza, liggande på golvet i sin fängelsecell, sträcker ned en öm hand i ett fjärran rum, mot ryskan Olgas misshandlade kropp, eller när araben Hani, nästan rituellt, knäpper amerikanen Larrys vita välstrukna skjorta. Maria Sjöstrands gula och svagt gröna, sakralt vardagliga scenbild är smått genial i sammanhanget, skarpt och vackert belyst av ljusdesignern Ludde Falk.
Niklas Hjulströms regi är tät och rytmisk; hans och Robert W Ljungs musik ligger under som målande filmmusik och bygger upp platsens eller lokalernas stämningar. Skådespelarna agerar också som musik, inte minst Martin Aliaga (Hani), vars rena starka stämma skickligt bygger upp dramats nerv, medan Helena Nizic (Olga) går mot hans rytm med, till en början, korta repliker. I basen rör sig Ulla Svedin som Elza, i en ytterligt gedigen rolltolkning, ackompanjerad av Bo Wettergrens smarta amerikan Larry. Mycket sevärt!
My Nation
Av Susanna Mehmedi
Regi: Niklas Hjulström
Scenografi, kostym: Maria Sjöstrand
Musik/komposition: Niklas Hjulström, Robert W Ljung
Ljus: Ludde Falk Mask: Linda Bill
I rollerna: Martin Aliaga, Bo Wettergren, Helena Nizic, Ulla Svedin
