Vi kräver folkomröstning | Stockholms Fria

Debatt


Fria Tidningar
Fria.Nu

Vi kräver folkomröstning

I debatten om folkomröstning har man talat om ifall den över huvud taget är nödvändig, men inte om vad som står i själva konstitutionsförslaget, skriver nätverket för EU-kritik.

Under EU-toppmötet den 17-18 juni i Bryssel återupptogs förhandlingarna om konstitutionsförslaget. Konstitutionen har arbetats fram under en forcerad process och är mycket kontroversiell till sitt innehåll. Nätverket för EU-kritik i Stockholms län kräver folkomröstning om förslaget.

Det liggande konstitutions-förslaget stod klart i juli 2003 och remissbehandlades snabbt mitt under den svenska semestern och brinnande EMU-kampanj. Redan i oktober samma år inleddes regeringskonferensen med målet att anta dokumentet under luciahelgen, men förhandlingarna strandade på grund av oenighet om det nya röstfördelningssystemet och nu siktar man in sig på ett nytt slutdatum.

Från det att man beslutade att ta fram förslaget till dess att det presen

terades har det gått mindre än två år. Ordförandelandet Irland hoppas på att ratificerandet i respektive medlemsland kan avslutas redan under året.

Den forcerade processen har gjort att svenska medborgare är relativt okunniga om vilka förändringar förslaget innebär.

Ett vanligt argument mot folkomröstning är en avdramatisering av konstitutionsförslaget med hänvisning till att det i praktiken inte innebär någon väsentlig skillnad från de tidigare fördragen. Det är förvisso sant att texten bygger på de tidigare fördragen, men själva innehållet är annorlunda och man har lagt till delar som bland annat ger EU suveränitet och status som juridisk person med rätt att sluta avtal med andra länder och organisationer.

I likhet med den svenska grund-

lagen innehåller konstitutionsförslaget medborgerliga fri- och rättigheter och ett antal andra grundläggande värderingar som en överväldigande majoritet kan vara överens om. Men större delen av EU-grundlagen är en beskrivning av inriktningen på politiken som ska drivas. Konstitutionen blir då i sig odemokratisk, eftersom politiken reduceras till ett svårpåverkbart överstatligt förvaltningssystem, som vilar på ekonomiska och juridiska grunder. När politiken grundlagsfästs kan inriktningen inte ändras utan att alla länder kommer överens om att ändra grundlagen.

EU har genomgått en omvandling från ekonomisk till politisk union sedan folkomröstningen 1994, då det var ett begränsat mellanstatligt samarbete som i dag övergått till att vara ett överstatligt organ med federalistiska förtecken. EU är på väg att bli en EU-stat. Parlamentet får en starkare roll, riksdagen förlorar makt, EU-domstolen får ökad makt och vi ser att målen om gemensam utrikespolitik och militarisering blir allt tydligare. Det slås också fast i del 1, artikel 10 att EU-lagar går före nationella lagar, även grundlagar. De medborgare som omfattas av detta överstatliga organ, och som ska överlämna en stor del av sitt medbestämmande, borde åtminstone få säga sitt i en folkomröstning.

Debatten om EU och en eventuell folkomröstning om konstitutionsförslaget har hittills handlat om huruvida en folkomröstning över huvud taget är nödvändig. Mycket lite har yttrats om vad som egentligen står i förslaget. Därför har vi nu startat ett EU-kritiskt nätverk i Stockholms län med det långsiktiga målet att lyfta diskussionen om EU till att kritiskt granska, bevaka och informera och att främja en debatt om såväl EUs framtid som alternativ till EU. Nätverket är partipolitiskt blocköverskridande och har ett flertal sociala rörelser som medlemsorganisationer. Vårt viktigaste krav just nu är att få till stånd en folkomröstning om konstitutionsförslaget.

Trycket för folkomröstning om konstitutionsförslaget ökar nu runt om i Europa. Senast fattade Belgien beslutet att hålla folkomröstning och Tjeckien, Danmark, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien och Storbritannien har redan deklarerat att de ska folkomrösta i frågan. Temoundersökningar visar att stödet för att ha en sådan omröstning i Sverige fördubblats sedan i höstas och nu vill en majoritet (52 procent) av svenskarna rösta om konstitutionens vara eller icke vara. Oavsett om man är för eller emot förslaget borde det vara en självklarhet att demokratiskt förankra ett konstitutionsförslag.

Yvonne Radestam

EU-kritiskt nätverk Haninge

Staffan Wrigge

Alternativ Stad

Anders Erkéus

Miljöpartiet, Stockholms stad

Bo Eknert

Miljöpartiet, Stockholms län

Jenny Norberg

Vänsterpartiet Storstockholm

Jens Holm

Vänsterpartiet

Christian Camitz

Vänsterns studentförbund

Mikael Edmundh

Ung Vänster Storstockholm

Niklas Olin

Gudrun Ryman

Attac Stockholm

Minna Pyykölä

Folkrörelsen Nej till EU Stockholms län

Jan Sergenius

Centerpartiet, Södermalm

ANNONS

Rekommenderade artiklar

Debatt
:

Respektera trafiksepareringen i Husby

TRAFIKPOLITIK En majoritet av landets rektorer är bekymrade över elevernas säkerhet. Problemet är att barnen måste passera livligt trafikerade bilgator på vägen till skolan. Föräldrarna är också bekymrade och de som så hava möhlighet sätter sina telningar i bilen och skjutsar dem till skolan, vilket förvärrar problemet eftersom ungarna måste kryssa mellan horder av dubbelparkerade bilar utanför skolorna.

Debatt
:

Förbjud pälsindustrin!

DJURRÄTT Djurrättsalliansens bilder från minkfarmar i Sverige, som visas i Rapport, talar sitt tydliga språk. Det är uppenbart att minkar mår dåligt instängda i burar. Ett liv i bur ger dem inte alls möjlighet att få utlopp för sina naturliga instinkter. De som förespråkar uppfödning av minkar för päls hävdar att djuren mår bra i de små burarna. De säger att minkarna inte behöver få utlopp för sin jaktinstinkt och sitt enorma rörelsebehov eftersom de får sin mat utan att behöva jaga. I så fall borde ju samma resonemang gälla även hundar och katter som serveras mat. Men hundar och katter skulle vi aldrig komma på att stänga in i små burar dygnet runt. Bland annat just för att de behöver få utlopp för sitt behov av rörelse samt behöver få använda sin hjärna i lek och träning. Vari ligger skillnaden? Självklart gäller detta även minkar, inte bara katter och hundar. Inget djur mår bra då det berövas sin rörelsefrihet!

Debatt
:

Moderaterna står för en aktiv arbetsmarknadspolitik

Socialdemokratiska politiker i kommuner runt Göteborg anklagar oss moderater för att inte satsa på feriearbeten för ungdomar. Bakgrunden är att regeringen har valt att ta bort specialdestinerade bidrag till kommunerna och i stället ge dessa pengar som generella. Vi tycker att detta ger kommunerna en större möjlighet att använda pengarna där de gör bäst nytta. Detta i stället för att 290 kommuner ska tvingas göra på samma sätt oavsett om det är en bra lösning för den enskilda kommunen eller ej.

Fria.Nu
Debatt
:

'Vad ska ni ha vår röst till?'

Den demokratiska rättsstaten är ett alltjämt förhärskande ideal, åtminstone på en retorisk nivå. Här samlas idéer som att alla människor är lika mycket värda; därför ska alla ha lika rösträtt, och att alla människor ska behandlas lika inför domstol, och av våra myndigheter i övrigt. Dennis Töllborg och Ingrid Segerstedt-Wiberg ställer inför valet frågan om vårt upplysta och demokratiska samhälle verkligen lever upp till de värden som förespråkas.

Fria.Nu

© 2021 Stockholms Fria