Ett förslag om en konvention om medborgarnas rätt till offentliga handlingar har lagts fram av en expertgrupp i Europarådet, där Sverige deltagit som ordförande. Det granskas nu av rådets styrkommitté för mänskliga rättigheter, för att senare lämnas till ministerrådet för beslut.
– Det är därför jag är här, och nu är det bråttom, säger Helen Darbishire, som är inkallad av Svenska Helsingforskommittén från organisationen Access Info, för att berätta om farorna med det nya förslaget.
Ett av problemen är att förslaget inte innehåller något om hur lång tid en myndighet ska få på sig för att lämna ut ett dokument.
– I mitt hemland England kan det ta flera veckor för att få ut ett dokument, och en av grundpelarna i konventionen borde vara att det går snabbt.
Ett annat är att det inte finns något krav på att det ska vara gratis att begära ut ett dokument. Redan i dag är det i flera länder dyrt att begära ut handlingar.

Men det största problemet är enligt Helen Darbishire att förslaget har blivit urvattnat. Flera länder har deklarerat att de inte tänker ändra sina lagar. I exempelvis Italien ska medborgarna även fortsättningsvis behöva komma med en godkänd motivering till varför de vill få ut ett dokument. Och Frankrike har drivit igenom att den lagstiftande och dömande makten inte ska omfattas av konventionen. Det betyder att dokument från parlament och domstolar inte måste offentliggöras.
– Alla dessa reservationer har underminerat konventionen. Om den antas i befintligt skick, kan det ta lång tid att åstadkomma något som liknar den svenska offentlighetsprincipen, säger Helen Darbishire.
Nu i elfte timmen hoppas Helen Darbishire att Sverige och andra länder ska begära längre tid för att komma tillrätta med problemen i konventionen. Det kan man göra när förslaget diskuteras i styrkommittén. Inger Kalmerborn, ämbetsråd på utrikesdepartementet, ska delta i diskussionerna tillsammans med representanter från de andra EU-länderna.
– Jag har ännu inte fått några instruktioner om hur jag ska agera från justitiedepartementet, säger hon.
Och på justitiedepartementet har man inga planer på att begära förlängd tid för förslaget.
– I dag finns inga sådana planer. Men vi kommer att följa diskussionerna i styrkommittén, säger Johan Modin, rättssakkunnig på justitiedepartementet.