Så disparata upplevelser, som tsunamins dramatiska och traumatiska konsekvenser, står mot vanliga och ovanliga resor till både vanliga och ovanliga resmål. Flyktens komplicerade omständigheter får ett par starka rader frihetslängtan. På samma gång är det ju viktigt att inte tappa badbyxorna i poolen, tappa passet, eller tappa bort väskan, pappan eller mobilen någonstans. Med ett finurligt ramelstuk i låtarna får musikarrangemang och fysisk rörelse avspegla det allra värsta och det bästa som kan hända, allt inbakat i en idérik, sceniskt mycket medveten, regidebut av Ove Wolf.

Med härlig koreograferad rörelserytm, fylls resans förberedelser både fartfyllt och inkännande, från packningen av tandborstar och badbrallor till Slowmotion Phax Ahamada som, med stilren finess landar det tunga passagerarplanet så säkert att alla andas ut. Kapellmästaren Anders Wättring sitter, som så ofta tidigare på Angereds Teater, vid spakarna, den här gången i flygkaptenens stiliga mörka uniform. Alla på scenen är jättebra, och särskilt en ung och mångsidigt artistisk begåvning vid namn Shariar Shahidi, som med fenomenal spelenergi antänder allt och alla. Kort speltid, så skynda, skynda.