34 procent av de ensamstående föräldrarna kan inte ta ut semester alls för att vara med sina barn under helgerna vid jultid. Totalt för alla tillfrågade föräldrar kunde 17 procent inte ta ut någon extra ledighet alls.
Samtidigt är det även de ensamstående som har minst pengar att köpa julklappar för till barnen. 37 procent av dem ska köpa julklappar för mellan 500 och 1 000 kronor, medan det för den totala gruppen var 28 procent. 13 procent av alla barn får julklappar för högst 500 kronor medan vart tionde barn får presenter från föräldrarna för minst 3 000 kronor.
Det visar en Sifo-undersökning som har gjorts på uppdrag av Majblomman, som med sina drygt 700 lokalföreningar runt om i landet är Sveriges största barnhjälpsorganisation.
- I Sverige är ekonomisk utsatthet förknippad med känslor av skam och rädsla. Det har bland annat forskaren Torbjörn Hjort visat i avhandlingen Nödvändighetens pris, säger Lena Holm, generalsekreterare på Majblomman.

Hon säger att för att inte fattigdomen ska märkas utåt, brukar vissa föräldrar tacka nej till julfirande med släkten. I andra fall sjukanmäler föräldrar sina barn vid en skolresa som föräldrarna inte har råd med.
- Andra föräldrar köper saker som de egentligen inte har råd med, för att barnen då och då ska kunna få eller göra samma saker som sina kompisar. Istället prioriterar de bort annat, som hemförsäkringar eller tandläkarbesök.

Lena Holm menar att ett stort problem för fattiga föräldrar är attityden i samhället, hos dem som inte är fattiga och hos myndigheter som socialtjänstförvaltningen. Fattiga anses prioritera fel, kortsiktigt och slösaktigt. De behöver fostran och vägledning för att 'lära sig' att konsumera rätt och hushålla med knappa resurser.
- Men de som tror det vet inte vad de talar om. Det här är föräldrar som saknar jobb eller har osäkra anställningar. De gör det bästa de kan i en svår situation, säger Lena Holm.

Ett resultat av myndigheternas attityd är till exempel att tre skånska kommuner inte tar hänsyn till barnfamiljer vid juletid när socialbidrag ska betalas ut. De betalar som vanligt ut pengarna den 27:e. I rapporten åskådliggörs det med ett exempel:
'Vi har beslutat att vi alltid ska betala ut den 27:e. Och vi ser ingen anledning till att vi ska betala ut pengar före jul. Tvärtom är det ju många som har försörjningsstöd som har svårt att hushålla med sina pengar', sade Johanna Nilsson, samordnare av försörjningsstöd i Landskrona kommun, till privatekonomisajten E24.
Hushållens ekonomiska standard har höjts från mitten av 1990-talet men skillnaderna har ökat, enligt statistik från SCB. Cirka 250 000 barn i Sverige beräknas växa upp i familjer där brist på pengar är ett ständigt problem. Många av dem står på gränsen till att få ekonomiskt bistånd.
Vad som bekymrar Lena Holm allra mest är den vanmakt och ständiga oro som många fattiga föräldrar känner och som kan göra att toleransnivån för barnen sänks. En studie ledd av Staffan Janson, barnläkare och professor i Folkhälsovetenskap, visar att barnagan ökar, särskilt för små barn.
- Han såg ett starkt samband mellan en svag familjeekonomi och barnaga. Nu är det dags att politikerna tar problemet på allvar. Alla beslut som påverkar barnfamiljers ekonomi måste studeras ur ett barnperspektiv, säger Lena Holm.

Socialstyrelsen har sett över riksnormen för socialbidrag angående barn till föräldrar med försörjningsproblem. Enligt förslaget Översyn av riksnormen, som nu bereds av Socialdepartementet, ska barn i fattiga familjer ges möjlighet att leva som andra barn och den rättigheten ska stärkas i socialtjänstlagen.
- Det kan gälla kostnader för aktiviteter som hör ihop med dagis, skola, presenter eller kalas och särskilda kostnader vid religiösa högtider, säger Christina Ericson, utredare på Socialstyrelsen.