Nätverket Rädda Storstockholms Gröna kilar, till vardags kallat Gröna kilarna, vill att Naturvårdsverket köper in den skogsmark som Stockholms stad äger i området som ingår i det så kallade Hanvedenprojektet och som hotas av utförsäljning. I ett brev som skickades till verket strax innan jul vädjar nätverket att området i framtiden förvaltas av staten.
– Det är sammanhållna grönområden, bland annat i Huddinge, Haninge och Botkyrka som planeras att säljas ut under mandatperioden, säger Anders Winell, markansvarig på Stockholms orienteringsförbund.

I brevet till Naturvårdsverket skriver nätverket att det stora naturområdet inom Hanvedenprojektet på Södertörn riskerar att splittras upp mellan olika markägare. Resultatet blir att stora värden för friluftslivet kommer att gå förlorade.
– Vi befarar att bommar kommer att sättas upp på tillfartsvägarna vilket minskar tillgängligheten till området. Stockholms stad har i dag mycket få vägbommar.
Anders Winell säger också att om området säljs ut till privata ägare, kommer skogen att avverkas i högre grad än nu. Även Stockholms stad har avverkat, men endast 60 procent av vad lagen tillåtit.
– Syftet med den varsamma avverkingen är att ge skogskänsla för människorna i naturen. Ett tidigare och föredömligt politiskt beslut.
En privat ägare skulle inte behöva ta den hänsynen.
I Stockholms stads arrendeavtal för jakten i samtliga stadens skogar står det att jaktlagen inte får försvåra för allmänheten att vistas markerna. Inte heller denna generositet förväntas privata markägare visa, något som också kommer att drabba orienterare.
–Jägarnas attityder är ibland svåra att hantera. En jaktlicens kostar cirka 10 000 per år. Det är dyrt att jaga inom Stockholmsområdet. Därför är många jägare avvisande och anser att skogen och djuren ska skyddas.
Som orienterare blir det också svårare med alla kontakter som måste tas med flera och nya markägare inför orienteringstävlingar. Då måste överenskommelser nås med många markägare och jaktlag.
–Teoretiskt stödjer vi oss på allemansrätten men det argumentet är något vi mycket sällan använder oss av. Vi vill ha ett gott förhållande till markägarna och jaktlagen. Vi ska sträva efter att alltid vara välkomna tillbaka, säger Anders Winell.

Bakgrunden till försäljningen av marken är att Stockholms stad mellan 1958 och 1970 köpte in 30 000 hektar mark, huvudsakligen utanför kommungränsen. Som mest ägde staden 50 000 hektar mark. Detta för att säkra stockholmarnas tillgång till naturområden och för expansion av bostadsområden. Man tillät viss bebyggelse och arrenderade ut marken till jordbrukare.
Vid maktskiftet i stadshuset 2006 beslöt den borgerliga majoriteten snabbt att "staden inte ska äga mark utanför stadens gränser om den inte är av strategisk betydelse".
Innan de borgerliga partierna tog makten i Stadshuset fanns det planer på att göra delar av det aktuella området till naturreservat. Enligt ett regeringsuppdrag som Miljödepartementet år 2002 gav till Naturvårdsverket, skulle länsstyrelserna i Stockholms Malmöhus och Västra Götalands län ta fram ett program för att bevara tätortsnära skogar.

För Stockholms läns del utmynnade det i programmet Aldrig långt till naturen. Det innefattade även det område som nu Gröna kilarna vill bevara intakt. Länsstyrelsen föreslog att cirka 70 naturreservat skulle bildas i en radie på tre mil från stadshuset.
Men många av naturreservaten har inte kommit igång. Pengarna till Naturvårdsverket för att ombilda områden till naturreservat minskades när Per Unckel (m) tillträdde som landshövding för ett år sedan. Ett politiskt beslut, undrar nätverket Gröna kilar. Men på Naturvårdsverket drar man inte så hårda slutsatser.
– Vår budget för Åtgärder för biologisk mångfald, har minskat med 50 miljoner kronor i år. Det betyder att ombildandet till naturreservat sker i en något mindre skala än tidigare, säger Björn Risinger, chef på naturresursenheten.
Han säger också att Naturresursenheten har en fortlöpande dialog med Stadshuset i fråga om Hanveden. Naturvårdsverket är också berett att gå in som delfinansiär till de kommuner som vill köpa marken av Stockholms stad.
–Det är vår huvudlinje, att vi ska hjälpa kommunerna att köpa upp marken. Men vi har tagit Nätverkets brev på allvar och bereder ärendet. Vi har möjlighet att köpa in markområden. Men ännu är inget beslut taget, och jag vet inte när det kommer att ske, säger Björn Risinger.

Det kommer att bli dyrt för dem som vill köpa marken. Enligt Stockholms stads försäljningspolicy ska försäljningen ske till marknadspris. Nätverket Gröna kilarna beräknar att de totalt 25 000 hektaren mark inom Hanvedenprojektet kommer att inbringa 4 miljarder kronor till stadens kassa.
Tidspressen är stor. Jordbruksarrendatorerna har förköpsrätt och sedan går erbjudandet till den aktuella kommunen. Om ingen nappar, säljs fastigheterna på den öppna marknaden.
–För många arrendatorer har priset minst "en nolla för mycket", säger Anders Winell.
Det ansvariga borgarrådet Ulla Hamilton (m), ordförande i fastighetsnämnden i Stockholms stad, är på semester. Vice ordförande i fastighetsnämnden Martin Michel (mp) är starkt kritisk till utförsäljningen.
–Man tittar nu närmare på de stadens markinnehav i Hanveden. Om det exploateras är det olyckligt. Skogsområden har stor betydelse för Stockholmsluften och för friluftslivet.