Förra året var ett hårt år för Sveriges 34 självständiga arbetslöshetskassor, då 398 000 personer lämnade a-kassan. Det visar färsk statistik från Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen. Mellan 2003 och 2006 höll sig medlemsantalet ganska konstant, omkring 3,8 miljoner personer var då anslutna till en a-kassa. Den 31 december 2007 var det knappt 3,4 miljoner personer.
Men sifforna varierar. Bland LO-kollektivet har i genomsnitt 10 procent, eller 160 000, valt att lämna a-kassan. Bäst klarade sig IF-metalls a-kassa med ett bortfall på 6 procent. Värst drabbade är Hotell- och restaurangfackets a-kassa där hela 24 procent har valt att gå ur.
- Det beror delvis på den förhöjda avgiften till facket sedan januari 2007. Våra medlemmar betalade innan dess 97 kronor i a-kasseavgift. Nu får de betala ytterligare 264 kronor för den förhöjda finansieringsavgiften, säger Per Persson, andre förbundsordförande i Hotell- och restaurangfacket.

Per Persson säger att bidragande orsaker är de försämrade villkor och skärpta krav för arbetslösa som trädde i kraft samtidigt som avgiftshöjningarna. Den försämring som drabbat Hotell- och restauranganslutna värst är att det nu krävs tolv månaders arbete istället för som tidigare sex månader för att kvalificera sig till en a-kasseperiod.
- Många av våra medlemmar är säsongsarbetare, och det betyder att de får en väldigt dålig a-kassa eftersom den a-kassegrundande inkomsten slås ut på tolv månader. Då blir det knappt någon a-kassa kvar.

Per Persson säger att det är en farlig situation som kommer att leda till lönedumpningar.
- Istället för att få a-kassa måste de som gått ur snabbt få ett nytt jobb, även om lönen ligger under kollektivavtalen. Annars återstår bara socialbidrag.
Men på arbetsmarknadsdepartementet tror man inte att de ändrade a-kassereglerna kommer att leda till lönedumpning. Fredrik Östberg, politiskt sakkunnig, säger att regeringens satsning på sänkta arbetsgivaravgifter kommer att öka efterfrågan på arbetskraft.
- Därför tror vi inte att lönerna generellt kommer att sjunka, säger han.

Per Persson berättar att för Hotell- och restaurangfacket betyder avhoppen en sviktande ekonomi. Nu måste man från fackligt håll prioritera hårdare vad man ska satsa på.
- Men det värsta är ju förstås situationen för våra medlemmar. Många av dem har osäkra anställningar, låga löner och deltidstjänster. De har inte råd att betala både fackavgiften och a-kasseavgiften.

Fler väljer att lämna a-kassorna än facket. 17 procent har lämnat Hotell- och restaurangfacket under 2007. Och det är en trend som gäller för alla fackföreningar. 200 000 valde att lämna facket under 2007. Per Johansson, ansvarig för a-kassefrågor på LO, förklarar varför:
- När människor tvingas välja mellan att vara med i facket eller a-kassan, väljer de facket. Man hoppas att få hjälp därifrån om det blir problem på en arbetsplats.
Den 1 juli 2008 införs en arbetslöshetsavgift som ska ersätta den nuvarande förhöjda finansieringsavgiften. Den ska finansiera de 33 procent av den totalt utbetalda arbetslöshetsersättning från en a-kassa, som ska betalas tillbaka till staten.
- Eftersom färre kommer att vara arbetslösa, kommer summan till staten inte bli så stor. Därför behöver arbetslöshetsavgiften inte höjas för de flesta a-kassor, säger Fredrik Östberg.

Per Persson menar tvärtom att det kommer att bli sämre för de flesta.
- För Hotell- och restaurangs a-kassa kommer det att innebära en höjning av avgiften på 36 kronor. Det kommer att leda till en lönesänkningskarusell utan like, säger Per Persson.
Dessutom ska man efter den 1 juli inte få stämpla längre än 75 dagar om man inte är ensamstående med barn under 18 år.
- Då kan den arbetslösa få chansen att få ett nystartsjobb, som gör det billigare för arbetsgivare att anställa på heltid, säger Fredrik Östberg.
- För våra medlemmar som har en sysselsättningsgrad på 55 procent med inhopp och deltidstjänster handlar det om att gilla läget efter 75 dagar eller gå över till aktivitetsgarantin som heltidsarbetslös. Det är så branschen ser ut, säger Per Persson.