Mellan den 1 juli 2003 och 20 februari 2007 har Krokoms kommun beviljat 31 bygglov på renbetesmarker utan att tillfråga samerna. Av dessa berör 15 Jovnevaeries sameby. Det har inneburit att antalet exploateringar inom samebyns renskötselområde har ökat kraftigt, särskilt på vinterbetesmarker som har en avgörande betydelse för att kunna bedriva renskötsel.
– Betesmarkerna krymper för varje år för de 4 500 renarna, läget blir mer och mer ohållbart, säger Kjell-Ove Klemensson, ordförande i samebyn.
Han berättar att även lagändringen som gör det lättare att muta in mark för till exempel gruvdrift drabbat samebyn.
– På våra betesmarker har två kanadensiska gruvbolag fått tillstånd att provborra efter uran.

Jovnevaeries sameby har tidigare överklagat två bygglov, ett för en skidlift och ett för ett vindkraftverk. Ärendena gick så långt som till Regeringsrätten och kammarrätten. De fastställde att samebyn ska anses som sakägare i fråga om vinterbetesmarkerna. Sakägare kan till exempel vara en mark- eller fastighetsägare som ska ges tillfälle att yttra sig över bygglovsansökningar.
- Enligt både renbeteslagen och Europadomstolen har renskötselrätten lika starkt skydd som äganderätten, säger Eva Hagström, jurist på DO.
Men Krokoms kommun brydde sig inte om vare sig Regeringsrättens eller kammarrättens domar, vilket ledde till en JO-anmälan.
- Kommunen fick kritik för domstolstrots, säger Eva Hagström.
Vad Krokoms kommun lutar sig mot är en praxis som fastställdes för 30 år sedan. Enligt kommunen finns en "överenskommelse" från 1978 mellan kommunerna och samebyarna i området. Riktlinjerna för den har sedan förts in i översiktsplanen för kommunen och följts sedan dess. Riktlinjerna innebär att stora delar av vinterbetesmarkerna inte behöver omfattas av det samråd kommunerna måste ha med samebyarna vid bygglov enligt plan- och byggnadslagen.
- Men man kan inte friskriva sig från skyldigheten att informera samer om bygglov och föregripa den kommunala processen, säger Björn Brodin, utredare på DO.

Någon sådan överenskommelse, känner Jovnevaeries sameby inte till. Inte heller har kommunen några liknande överenskommelser med andra sakägare i kommunen.
- Kommunen skickade remisser till berörda grannar, men inte samerna. Vi ser det som diskriminering, säger Eva Hagström.
Som första sameby lämnade Jovnevaeries sameby en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen 2005. Några av de 15 fallen hade preskriberats och DO valde att koncentrera sig på de tre viktigaste under 2006 som rörde nybyggande av fritidshus med uthus eller garage som låg på Jovnevaeries samebys vinterbetesmark.
–Vad vi anmäler är att kommunen har underlåtit informera samerna om byggloven, säger Eva Hagström.
Därför stämmer nu DO Krokums kommun för olaga diskriminering och kräver att kommunen ska betala 2,8 miljoner kronor i skadestånd, eller 100 000 kronor till var och en i samebyn.

DO har erbjudit Krokoms kommun en förlikning på 1 450 000 kronor. Men kommunstyrelsen har tackat nej.
– Vi anser att ingen diskriminering har skett och ser fram mot en prövning i tingsrätten, säger Göte W Swén, ordförande i myndighetsnämnden, och hänvisar till vad som sägs om överenskommelsen, i ett pressmeddelande på kommunens hemsida.
Björn Brodin berättar även att DO har börjat titta närmare på diskriminering av samer. Resultatet ska redovisas i en rapport under våren. Bland annat har Svenska avdelningen av internationella juristkommissionen konstaterat i rapporten Samers rätt till deltagande och samråd, att liknande diskriminering är vanlig.
– Det är också den bild vi fått, när vi har haft kontakt med andra samebyar.
Han säger att det även är vanligt att kommuner visserligen informerar samebyar som sakägare vid bygglov. Men att deras åsikter sedan inte beaktas.
– I det här fallet har de inte ens körts över i ett beslut.