FRIA TIDNINGEN Rapporten Var går gränsen? har redan uppmärksammats i media och orsakat en hel del upprördhet kring ungdomars syn på våldtäktsoffer. Exempelvis anser 26 procent av männen mellan 15 och 25 år att kvinnan har ett ansvar för våldtäkten om hon är påverkad av alkohol eller droger. Motsvarande siffra för kvinnorna är 14 procent. Svaren är snarlika när det gäller "utmanande" klädsel. Varför traditionella föreställningar lever kvar hos unga i dag efter decennier av jämställdhetsarbete har man inget bra svar på.
– Är det en tillbakagång eller kommer de här personerna att ändra uppfattning när de blir äldre och mognare? undrar Katarina Bergehed, som är ansvarig för kvinnorättsfrågor på Svenska Amnesty.
– Det här är något man måste jobba med hela tiden, säger Åsa Regnér, generalsekreterare för RFSU, som ändå vill vara positiv: 96 procent av de svarande anser att våldtäkt är ett stort eller ganska stort problem.


Det är åldersgruppen 66 år och äldre samt kategorin 15 och 25 år som i högst grad kopplar kvinnors beteende till ansvar vid våldtäkt, och man ser med särskild oro på den yngre gruppen.
I sina slutsatser konstaterar Amnesty att förebyggande arbete i skolorna och på andra ställen där man når unga är det bästa sättet att motarbeta förlegade attityder och stereotypa könsroller på. Ett problem är den eftersatta sexualundervisningen, bara sex procent av lärarna har adekvat utbildning i ämnet. Amnesty, RFSU, JämO och Lärarnas riksförbund är överens om att man bör införa sexualundervisning som ett obligatoriskt moment i lärarutbildningen.
Leif Johansson är kriminalinspektör och arbetar med Operation Kvinnofrid i Stockholms län. Han understryker att de flesta våldtäkter sker inom relationer och att polisen måste bli bättre på att detektera detta.
– En tjej som blivit misshandlad av sin pojkvän bör också få frågan om hon utsatts för sexuellt våld, och ofta behöver man förklara vad det innebär.


Från rapporten kan man utläsa att 16 procent av de unga männen och 10 procent av de unga kvinnorna tycker att det är en förmildrande omständighet om gärningsmannen och offret har ett stadigt förhållande.
Åsa Regnér vill ändå ge en annan bild.
– Av alla de ungdomar vi möter på RFSU drivs de flesta av att man inte vill skada och man känner omsorg om sin partner. Men motsatsen finns också och näringen är ett ojämställt samhälle. Unga matas med bilder som inte ifrågasätter maktrelationer, och attitydförändring i all ära, men det är det systematiska vardagsarbetet som leder till jämställdhet.


Urvalet till undersökningen har inte gjorts efter vetenskapliga metoder och man kan därför inte dra några generella slutsatser, men man menar att resultaten är en tydlig fingervisning. De uppvisar också likheter med tidigare studier, vilket ökar trovärdigheten.
– Rapporten bekräftar också vad vi ser i vårt arbete, säger Leif Johansson.
Vad gäller det låga förtroendet för rättsväsendet – 63 procent har litet eller inget förtroende när det gäller våldtäktsoffers möjlighet att få rättvisa – så har han en viss förståelse för det.
– Beviskraven är höga, det ska alltid vara utom rimligt tvivel. Men det viktigaste är att ge hjälp till både offer och förövare, och det är inte alltid samma sak som en fällande dom.


Kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki är inte ett dugg förvånad över allmänhetens bristande förtroende för rättsväsendet.
– Det är exakt den bild som förmedlas i medierna, där det framgår att offret behandlas illa och att man inte ställer adekvata frågor. De flesta har ju inte någon som helst kontakt med rättsväsendet och då är det medias framställning man är hänvisad till. Men det som media systematiskt undviker att ta upp är hur oerhört svårt ett våldtäktsmål är när det saknas bevisning och ord står mot ord.
Amnesty uppmanar regeringen att överväga en nationell kampanj riktad till unga, som tar upp våldtäkt och sexuellt våld.