- Man talade inte om överlämning av ens en centimeter av de sex miljoner hektar produktiv mark som de har i sin ägo. Man talade inte om en enda dag i fängelse för dem som har begått brotten mot mänskligheten och leder knarkhandeln i Colombia. Inte en enda dag i fängelse!

De hårda orden kommer från Gustavo Petro, oppositionell och stridbar parlamentsledamot i Colombia. Han kritiserade att president Alvaro Uribe Velez i somras gav tre av de mest eftersökta paramilitära ledarna fri transport och garantier om att inte häktas och tillåtelse att tala i det colombianska parlamentet.

Paramilitärerna kallas för para-militärer för sina kopplingar till och samarbete med den ordinarie regeringsarmén. I Colombia går paramilitärerna ofta under benämningen Den sjätte divisionen, de ses alltså som en extraarmé till statens fem andra divisioner. En demobilisering skulle kunna innebära att dessa kriminella arméer erbjuds en legal status och att förövarna kan gå fria från sina straff. Enligt rapporten Colombia's Checkbook Impunity från Human Rights Watch ska paramilitärerna kunna dömas för brott, men sedan kunna köpa sig fria.

Tidigare har Sverige också kritiserat den colombianska regeringens nära band till paramilitära grupper. Men med Laila Freivalds tycks den svenska Colombia-politiken ha ändrats.

Det senaste och mest hårresande exemplet var när vi via colombianska regeringskällor informerades om att den svenska regeringen har erbjudit sig att stödja en demobilisering av paramilitära grupper i Colombia. Sverige ska bidra med personal, fordon, kontorsinventarier, annat material och framför allt politisk legitimitet åt Latinamerikas troligen mest kontroversiella projekt. Varför ska Sverige bidra till legitimitet och framtida straffrihet för Colombias värsta massmördare?

Människorättsorganisationer, fack-föreningar och andra företrädare för det civila samhället har rasat mot det man anser vara en legalisering av de paramilitära grupperna som enligt colombianska och internationella människorättsorganisationer är ansvariga för den klara merparten av alla mord och brott mot de mänskliga rättigheterna i landet. Bara som ett exempel: enligt UDs egen rapport om Colombia för 2002 stod paramilitärerna för 85 procent av de politiska morden i Colombia. Laila Freivalds, i er senaste Colombia-rapport skriver ni 'AUC [paramilitärerna] svarade för flertalet hot och övergrepp mot fackföreningsledare, och MR-försvarare, tvångsförflyttningar samt försvinnanden.' I ljuset av detta framstår regeringens nya linje som fullständigt bisarr.

Fredsprocessen med landets största gerillaorganisation FARC ligger nere sedan drygt två år tillbaka. Som spel för gallerierna satsar den colombianska regeringen i stället på 'fredsförhandlingar' med den colombianska militärens egna allierade, paramilitärerna. Uribe Velez har under sina dryga två år vid makten utmärkt sig genom sin oförsonliga hållning gentemot Colombias civila samhälle. När den colombianska Plattformen för mänskliga rättigheter, demokrati och utveckling i september 2003 presenterade en rapport som hävdade att människorättssituationen i Colombia förvärrats efter Uribe Velez makttillträde, svarade presidenten med att kalla landets människorättsorganisationer för 'talesmän för terrorism'.

Den nya svenska hållningen förvånar omvärlden och av EUs länder är det bara Sverige som stödjer processen med paramilitärerna. I stället för att erbjuda paramilitärerna en legal status och kanske till och med benådning från sin terrorverksamhet borde utrikesministern verka för ett omedelbart upplösande och lagförande av dessa terrorgrupper. Den svenska hållningen har tidigare varit just denna.

Den colombianska regeringen har tidigare beklagat sig över att processen med paramilitärerna saknar internationell uppbackning. Att Sveriges regering nu bidrar till att legitimera den farsartade processen är upprörande.

Volney Silva

Colombianätverket

Rossana Dinamarca

riksdagsledamot (v)

Lotta Hedström

riksdagsledamot (mp)