Fria.Nu

Hedersvåld är en fråga för hela världen

Förra veckan var det ett stort möte om hur man ska stoppa våld mot kvinnor. Mötet hade deltagare från många olika länders regeringar och från icke-statliga organisationer. Mest talade man om hedersvåld.

Alla tycker inte att man behöver tala om hedersvåld. Philip Alston arbetar i FN med mänskliga rättigheter. Han har träffat ambassadörer som säger: Hedersvåld är inget som regeringar ska prata om. Det är en fråga för familjer.

- Men när många blir drabbade, är det en fråga för FN. Vi kan inte acceptera hedersvåld, sa Philip Alston.

Forskaren Shahrzed Mojab från Kanada har talat om hedersvåld i 20 år.

- Före attentaten i USA den 11 september 2001 var ingen intresserad. Innan dess talade ingen om talibanernas kvinnoförtryck, säger hon.

Shahrad Mojab säger att hedersvåld beror på att männen bestämmer mest i samhället. Männen bestämmer också om kvinnorna. Därför finns hedersvåld. Inte på grund av någon särskild kultur. Hon säger att hela samhället måste arbeta mot hedersvåld. Poliser, domare och socialsekreterare måste lära sig om detta.

- Jag vill att alla länder ska samla sin kunskap om det här problemet. Då kan vi få kunskap av varandra, säger Mojab.

Güdal Aksit är minister i Turkiet. Hon säger att man har ändrat lagarna i Turkiet. Den gamla lagen var från 1926. Tidigare kunde en våldtäktsman få lägre straff om han gifte sig med kvinnan som han hade våldtagit. Nu får han inte det längre. Men fortfarande är våld mot kvinnor i familjen tillåtet.

Men kvinnor i Turkiet har börjat starta kvinnojourer. Där kan kvinnan få hjälp om mannen slår henne. Det ska finnas en kvinnojour i varje samhälle med mer än 50 000 invånare. Staten har också ett par kampanjer för att flickor och kvinnor ska få det bättre. De säger till alla föräldrar att flickorna ska få gå i skolan. Och de har en kampanj som heter Slut på våld mot kvinnor. Artister och andra kända människor är med. Kampanjen ska visa att våld mot kvinnor är fel och strider mot mänskliga rättigheter.

Någon säger att många människor i Turkiet ändå tycker att man får slå kvinnor. Aksit säger att lagarna är nya. Alla vet inte ännu vad som gäller. Någon säger till Aksit vad som händer en hotad kvinna som går till polisen i Turkiet. Polisen säger att hon ska gå hem. Ofta gör kvinnan det. Aksit säger att det beror på att poliserna också är män. Dessutom behöver poliserna också lära sig.

Men Aksit säger också att regeringen försöker göra det turkiska samhället mer jämställt fort, för att Turkiet vill vara med i EU.

- Vi har bestämt i regeringen att regler som gäller i många länder är viktigare än regler som bara gäller i Turkiet.

Nilofar Bakhtiar arbetar för Pakistans premiärminister. Hon är rådgivare i kvinnofrågor. Hon berättar att 70-90 procent av kvinnorna i Pakistan blir slagna eller hotade. Kvinnor som inte föder söner tar livet av sig. Familjer mördar flickor på sju år, som vägrar gifta sig med en man som är 50. Men nu finns en ny lag i Pakistan. Nu får man samma straff för hedersmord som för andra mord: 25 år i fängelse. Det finns kvinnojourer. Och man har börjat diskutera kvinnofrågor med religiösa ledare.

- Vi lär till och med männen diska, säger Nilofar Bakhtiar.

Zorayha Rahim Sobrany berättar om Afghanistan. Afghanistan har en ny grundlag. Där står det att kvinnor ska ha demokratiska rättigheter. Men det kommer att ta lång tid innan de verkligen har demokratiska rättigheter. I Afghanistan är hedersvåld en tradition, och 90 procent av kvinnorna kan inte läsa och skriva.

Men män skadar kvinnor även om kvinnorna har hög utbildning. Sobrany berättar om en kvinnlig lärare. Hon och hennes man hade två flickor. Hon blev gravid. Mannen ville inte ha en tredje flicka. Han försökte tvinga henne att ta bort fostret. Men kvinnan vägrade. Hon dog i en bilolycka.

- De har inte förstått islam. Vi har mycket våld i vår kultur. Vi måste ta ett steg i taget, säger Sobrany.

Många muslimer sa att hedersvåld inte har med islam att göra. Kielan Abdal Haqq är imam i Sverige. Hon säger att man inte skiljer mellan islam och tradition i många länder. Det gör henne arg.

- När en man slår en kvinna, blir kvinnan svagare. Då blir barnen svagare, och hela familjen blir svag.

Många sa att män som slår kvinnor borde få hårdare straff. I en del länder får män bara tre månaders fängelse för ett hedersmord. Sådana lagar är till för att hota kvinnor. Jämställda lagar är viktigt, sa LaShawn R Jefferson från Human Rights Watch. Det gäller också lagar om att äga saker, lagar om arv efter någon som har dött och lagar om att gifta sig och skilja sig. I vissa länder har bara männen rättigheter.

Men det räcker inte att bara ändra lagarna. Kvinnor måste få skydd också. I Jordanien sätter man kvinnor i fängelse om de behöver skydd från sina män. Där finns inget annat sätt att skydda dem.

Jens Orback är jämställdhetsminister i Sverige. Han sa att man måste tala om jämställdhet redan när barnen är små. Han sa att många män tror att de är bättre än kvinnor. Därför vill de ha makt över dem. Jens Orback lovade att försöka hjälpa regeringarna och organisationerna att arbeta för jämställdhet.

Asma Jahangir arbetar på FN. Hon kommer från Bangladesh. Hon säger att människor i många länder inte pratar om mäns våld mot kvinnor. De tycker inte att det är viktigt. Hon sa också att våld mot kvinnor är olika i olika kulturer. Men hedersvåld är värst. Hedersvåldet gör att kvinnan inte kan röra sig fritt och bestämma över sin kropp och sin sexualitet.

Först när många länder tillsammans talar om problemen, blir det bättre. Då kommer alla länder med och diskuterar.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Hallå där Johanna Carlbaum Lagerwall...

som är ordförande i Rullstolsfrämjandet. På lördag anordnas Sveriges första rullstolsrally i Stockholm. Starten går klockan 13 vid Sergels torg. Därefter kommer de tio rallyförarna att köra Hamngatan – Norrmalmstorg – Kungsgatan – Sergelgatan och tillbaka till Sergels torg. Arrangör är stiftelsen Rullstolsfrämjandet, som samlar in pengar till rullstolar i fattiga länder.

Kolonister befarar sämre villkor

Stockholms stads 25-åriga arrendeavtal med stadens kolonilottsföreningar håller på att löpa ut. I ett förslag till ett nytt avtal föreslås avtalstiden istället till fem år, vilket kan få förödande konsekvenser, menar kolonisterna.

Äldre får regnbågsboende

Inom tre år kommer med största sannolikhet de första att flytta in på Regnbågen, Sveriges första boende för äldre hbt-personer. Redan har man fått in tillräckligt många intresseanmälningar och Micasa fastigheter AB ska nu söka efter en lämplig fastighet i Stockholms innerstad.

Social fernissa över Vårdval Stockholm

Alliansmajoriteten i landstinget satsar 2,7 miljoner kronor på sex vårdcentraler i utsatta förorter för att dessa ska kunna anställa distriktssköterskor. Oppositionsborgarrådet Birgitta Sevefjord (V) kallar satsningen ”fernissa”.

© 2025 Stockholms Fria