Den första frågan som diskuterades var varför det egentligen finns diskriminering och främlingsfientlighet. Björn Fries, före detta kommunalråd i Karlskrona och numera regeringens narkotikasamordnare, menade att det beror på att det finns vissa personer som tycker sig ha rätt att sätta sig på andra.

- Det handlar om vardagsdemokrati. De som ägnar sig åt diskriminering har även gjort det på ett tidigt stadium, genom att mobba dem som de tycker är för tjocka eller har fel dialekt, sa han.

Gustav Fridolin från miljöpartiet menade att det finns inbyggda diskrimineringsstrukturer i samhället, som till exempel bostadssegregationen, och att det är politiskt accepterat med mobbning, homofobi och rasism inom nästan alla områden i samhället.

- Det är intressant att de främlingsfientliga även diskriminerar HBT-personer. Deras ideal är en vit arisk heterosexuell man, sa Antonella Dolci, från Sios, Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige.

Sören Andersson från RFSL instämde, men menade att det stora problemet är medel-svensson som har svårt att respektera dem som faller utanför normen. Att kalla någon bögjävel eller neger är accepterat av många och det speglar sig i hela samhällsstrukturen när man inte skyddar homosexuella och invandrare genom lagstiftning.

- Det enda man gör är att straffa ytterligheterna. Samhället kapar bara topparna av yttringarna, sa Sören Andersson.

Lawen Mohtadi, före detta chefredaktör på Mana, menade att det handlar om ett maktperspektiv och intressekonflikter. Så länge några med makt tjänar på att förtrycka och diskriminera andra, kommer det att fortsätta.

- Här krävs en politisk mobilisering. De utsatta grupperna har mycket gemensamt och vi måste arbeta tillsammans för att göra något åt problemet, sa Lawen Mothadi.

Kurdo Baksi, samhällsdebattör, berättade att han snart ska på turné i landet och hålla föredrag för personalchefer. Han tänker uppmana dem att inte anställa svenska blonda män runt 50 år. På så sätt kan de gynna de 80 procent som inte har makten. Dessutom vill han dra in sprittillståndet för krogar som diskriminerar invandrare och införa kännbara viten för arbetsköpare som gör det.

- Media har ett stort ansvar här. Den invandrade mannen framställs nästan alltid som en elak jävel som kidnappar barn, slår sin fru och är allmänt kriminell, sa Kurdo Baksi.

Sören Andersson menade att det är viktigt att hela tiden informera och lyfta fram frågorna om HBT-personers rättigheter och kräva att deras mänskliga rättigheter efterlevs.

Marie Lindberg från Homo sa att domar i EU-domstolen har medfört värderingsförändringar. Vad som nu är akut är att ta itu med kränkande kurslitteratur på olika nivåer i skolorna.

Björn Fries ansåg att det är viktigt med en tydlig lagstiftning och att en nolltolerans borde införas på samma sätt som för pedofili. Alla människor måste ses som individer. Nazister inte är det stora problemet utan vanliga svenskar som anser sig vara fördomsfria.

- Vi kan inte vänta på att poletten trillar ner hos vissa människor. Vi måste ta ställning till inlärda fördomar och påverka attityder, sa Sören Andersson.

Lawen Mothadi undrade varför ingen pratar om diskriminering av lesbiska i samhället. Så som de diskrimineras borde det vara demonstrationer varje dag. Hon menade att man inte behöver vara lesbisk för att förstå problematiken.

- Det är likadant i integrationssörjan där bara drabbade ska föra talan. Men det är inte bara svartskallar som förstår hur det är, sa Lawen Mothadi.

När frågan slutligen kom upp om hur man kan flytta fram positionerna var debattörerna eniga om att HBT-personer och invandrare måste samarbeta för att motverka diskriminering. Gustav Fridolin ansåg att en fungerande välfärd med trygga individer inte ger grogrund för rasistiska och homofoba rörelser. Marie Lindberg menade att diskriminerande lagstiftning måste ses över och även skolans roll. Lawen Mothadi ville gå längre än så.

- Vi behöver en ny regering som driver feministiska, antirasistiska och socialistiska frågor.