Stockholm vill få bättre modersmålsundervisning
Allt färre barn och ungdomar klarar skolans kunskapsmål. Varför är det så? Kanske är det för att modersmålsundervisningen har minskat från år till år, trots att forskare vet att den är viktig. Nu ska Stockholms stad försöka att göra det bättre.
Många kommuner har tagit bort modersmålsundervisningen. Det har man gjort trots att läroplanen säger att skolan ska hjälpa till så att barnen får lära sig prata och förstå sitt modersmål (det språk som föräldrarna talar).
Skolverket gjorde en undersökning 2002, den visade att bara var fjärde kommun har modersmålsundervisning.
För tio år sedan fick 60 procent av de flerspråkiga barnen modersmålsundervisning i förskolan. I dag får bara 13 procent modersmålsundervisning. I grundskolan får 50 procent av de flerspråkiga eleverna modersmålsundervisning.
Och på många gymnasieskolor går det inte att få någon modersmålsundervisning alls. Bara hälften av alla gymnasieskolor kan ge det.
- Det är särskilt viktigt för barn som nyligen har kommit till Sverige att få undervisning på sitt modersmål, säger Hans-Erik Persson.
Hans-Erik Persson leder en utredning om hur modersmålsundervisningen ska bli bättre i framtiden.
Hans-Erik Persson berättar att många nyanlända flyktingbarn kommer efter i kärnämnena. De kan bara lite svenska och då är det svårt att förstå abstrakt tänkande. Han vill att hemspråkslärarna ska vara med på lektionerna i kärnämnena och arbeta tillsammans med ämneslärarna.
Två amerikanska språkforskare, Virginia Collier och Wayne Thomas, har följt 40 000 barn i 20 år. Deras forskning visar att barnet måste kunna både sitt modersmål och det språk som talas i landet för att klara sig bra i skolan.
De svenska forskarna Kenneth Hyltenstam och Veli Tuomela säger samma sak. Deras forskning visar att elever som studerar sitt modersmål i skolan har högre betyg i svenska, engelska och matematik än de som inte gör det.
- Barn som kan prata sitt modersmål kan lättare lära sig sitt nya språk, säger Hans-Erik Persson.
Modersmålslärarna är viktiga på andra sätt också. De berättar om landet och kulturen som barnen kommer från. Barnet förstår mer om sig själv. Hans-Erik Persson säger att det finns olika grupper av invandrarbarn. Det finns de som både kan föräldrarnas språk och svenska. De klarar sig bra i den svenska skolan om de får modersmålsundervisning.
- Men det finns också barn som aldrig lärt sig något språk ordentligt.
Varför har de inte lärt sig något språk ordentligt?
Deras föräldrar kan ha väldigt låg utbildning eller sakna utbildning. De här barnen behöver mycket hjälp i skolan.
- Får de inte hjälp kan de få sämre självförtroende. De kan tappa lusten att gå i skolan.
