- Jag har läst många böcker som framställer afrikanska kvinnor som stereotyper, som om jämställdheten bara handlar om våra rent praktiska behov, säger Sylvia Tamale.

Hon är en av de inbjudna forskarna till den internationella konferensen Negotiating Gender Justice i Göteborg. Där behandlades i veckan genusfrågan ur en mängd olika perspektiv av forskare från Asien, Afrika och Sydamerika.

Sylvia Tamale menar att det är extremt viktigt att öppet diskutera kvinnors sexualitet. Kontroll över kvinnors kroppar är grundläggande för att upprätthålla patriarkala samhällen. Men samtidigt som sexualiteten används för att upprätthålla ett sådant system kan den vara ett verktyg för jämställdhet, menar hon.

- Makt och njutning är sammanlänkat. Man måste tala om sex

utifrån något annat än ren reproduktion.

Hon säger att kvinnan kan använda sin kropp som ett maktredskap. Genom att till exempel vägra att ha sex kan kvinnan skapa ett förhandlingsutrymme. Det handlar också om att gå emot normen för kvinnlig sexualitet.

I heterosexuella förhållanden blir kvinnans och mannens kroppar till en, menar Sylvia Tamale. Och enligt lagen är man och fru en person - och den personen är mannen.

Samma strukturer som finns i äktenskapet präglar även offentligheten.

I Uganda finns kvinnor representerade i parlamentet, men de har inget reellt inflytande utan välkomnas in i en värld av manlig makt. Dessutom är sexuella trakasserier vanliga. I Sylvia Tamales studie berättar en av de kvinnliga ledamöterna om hur hon blev antastad av en manlig kollega. Hon valde då att tyst böja sig. Hennes egen förklaring - att det ligger i männens natur att bete sig så - flyttar över problemet från individnivå till mansdominerade strukturer. Denna passiva metod för att hantera sexuella trakasserier är den som, enligt Sylvia Tamale, de flesta kvinnor i parlamentet använder sig av. På så sätt vill de skapa utrymme för vidare arbete med sikte på att komma tillbaka senare och i stället vinna den slutgiltiga striden.

Denna teknik av icke-konfrontation är svår för västerländsk feminism att förstå, menar Sylvia Tamale.

- Tystnad ses som något dåligt i väst, säger hon.

Samma taktik används även inom äktenskapet, och för kvinnor i Uganda kan det ibland vara det enda alternativet - 'risken är annars att motståndet slutar med döden'. Men den används även som en medveten strategi.

- Genom att låtsas vara en dumbom och god hustru kan man vinna mark inom andra områden, säger hon.

Tystnaden är bara en av många metoder ijämställdhetsarbetet. Själv arbetar Sylvia Tamale på en högljudd nivå. Hon säger själv att hon ses som en verbal och många gånger fruktansvärd kvinna, just för att hon talar väldigt öppet om sex och även homosexualitet. Hon ser sexualiteten som en del av kvinnligheten.

- Tyvärr är det många, även kvinnor inom feministrörelsen, som inte ser det, säger hon.

Den blindheten tror hon bland annat beror på kulturella och religiösa aspekter, från såväl kristendomen som islam. Många kvinnor har dock lärt sig att använda sexualiteten som en källa till makt. Bland annat har man genom icke-konfrontation delvis avneutraliserat relationen mellan män och kvinnor, menar Sylvia

Tamale. Denna strategi tror hon används rent praktiskt även i västvärlden, men i forskningssammanhang är det annorlunda. Därför tycker hon att det är viktigt med en konferens som Negotiating Gender Justice.

- Det ger betydelsefull uppmärksamhet för kvinnor från nord som inte förstår vad vi som afrikanska feminister säger om ämnet sexualitet.

Hon tycker att det är bra om vi kan lära mer av varandra.

Medvetet eller inte förhandlar kvinnor ständigt om makt.