Fria.Nu

'Före kaffe-krisen levde vi som folk'

Bertilia Lopez och Anastacio Pérez odlar kaffe. Det kostar 270 kronor att producera en säck kaffe. Men Lopez och Perez får bara 230 kronor för en säck.

- Före kaffe-krisen levde vi som folk, säger Bertilia Lopez och Anastacio Pérez i El Pélon, Honduras.

Kaffet blev billigare för några år sedan. Regler som hade gällt för kaffe-marknaden slutade gälla. Då odlades det väldigt mycket kaffe och 2001 blev priset lägre än någonsin. Är billigt kaffe en kaffe-kris? Ja, för dem som odlar kaffet. Under kaffe-krisen fick Bertilia Lopez och Anastacio Pérez bara 25 procent av vad de hade fått förut för en säck kaffe. Nu har priserna gått upp lite. Men fortfarande får de bara 230 kronor för en säck kaffe som kostar 270 kronor att producera.

- Bönderna i syd betalar vårt kaffe, säger Ania Janerud på Kooperation utan gränser. Kooperation utan gränser har skrivit en ny rapport om kaffe-krisen.

Ett par hundra miljoner människor lever på att producera kaffe. När kaffe-priset sjunker mycket blir fler av dem fattiga. Många slutar odla kaffe och flyttar till ett annat land där de kan försörja sig bättre. Många lånar pengar, och får svårt att betala tillbaka. Många har inte längre råd att låta sina barn gå i skolan. Även om kaffet blir dyrare igen, finns skulderna redan där, och barnen har redan slutat skolan. Dessutom ändras kaffe-priset varje dag.

- När vi köper kaffe, bestämmer vi vad kaffe-odlarna ska få betalt, säger Andrea Westman. Hon är med i en grupp som heter Rättvis handel. Gruppen hör till Röda korsets ungdomsförbund.

Rättvisemärkt är en rörelse som vill att kaffe-odlarna ska kunna leva på sitt arbete. De betalar mer för kaffet. De betalar vad det kostar att producera kaffet, och så mycket så att kaffe-odlarna kan leva på det. Därför är rättvise-märkt kaffe ofta dyrare än annat kaffe.

- Rättvisemärkt är en bra rörelse. De visar att det här är ett problem, säger Marie-Louise Elmgren. Hon är informationschef på Nestlé. Nestlé säljer kaffet Zoégas och Nescafé. Marie Elmgren säger att Nestlé också vill att priserna ska vara mer rättvisa. Men de vill inte göra precis som Rättvisemärkt.

- De vill betala ett högt pris. Vi vill betala ett högt pris och få bra kvalitet, säger Marie-Louise Elmgren.

Nestlé köper 14 procent av sitt kaffe direkt av odlarna. Då får odlarna ett bättre pris. 14 procent av vad Nestlé köper är mer än allt kaffe som Rättvisemärkt köper, säger Nestlé.

Ania Janerud säger att fler företag har börjat ta ansvar. Men det är bara Rättvisemärkt som lovar att odlaren får vad det kostar att odla kaffet.

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

EUs rättighetsfasad

José lever som vad han själv kallar 'illegal' i Spanien.

- Jag förstår inte varför vi måste ha gränser. Jag tycker att jorden är allas, säger han.

Med öppnare gränser skulle EU inte längre bara vara fina ord utan också bygga på något i praktiken. Det menar Gregor Noll, folkrättsexpert och docent i juridik vid Lunds universitet.

Fria.Nu

Syd sponsrar vårt kaffe

Kaffeodlande familjer som inte längre har råd att äta lunch - det är en av konsekvenserna av prisraset på kaffe. Att betalningen till bönderna åtminstone täcker kostnaderna för att producera kaffet kan tyckas självklart. Men det är det bara Rättvisemärkt som kan garantera.

Fria.Nu

Afrika: 'Kvinnors kamp är ofta tyst'

- Feminister i nord vill att kvinnor ska tala högt och göra motstånd. De vill inte att kvinnor ska vara tysta. Men att vara tyst kan också vara ett sätt att kämpa, säger Sylvia Tamale. Hon är docent på Makerere university i Uganda.

Fria.Nu

Sexualitet en källa till makt

- Den feministiska normen i nord värdesätter högljutt motstånd. Det säger Sylvia Tamale, docent på Makerere University i Uganda, som menar att även tystanden kan användas som en strategi i jämställdhetskampen.

Fria.Nu

© 2026 Stockholms Fria