EUs rättighetsfasad
José lever som vad han själv kallar 'illegal' i Spanien.
- Jag förstår inte varför vi måste ha gränser. Jag tycker att jorden är allas, säger han.
Med öppnare gränser skulle EU inte längre bara vara fina ord utan också bygga på något i praktiken. Det menar Gregor Noll, folkrättsexpert och docent i juridik vid Lunds universitet.
José kom från Venezuela till Spanien för fyra månader sedan för att arbeta. Sedan hans turistvisum gick ut lever han ständigt på spänn.
- Om de upptäcker mig skickas jag tillbaka, säger han.
De papperslösa utgör en relativt stor del av den spanska ekonomin. Acceptansen för principen med inofficiella arbetare är större än för invandrarna som sådana, menar José.
- Man kommer hit för att arbeta och blir betraktad som rånare. Ingen hjälper dig, man får klara sig själv, säger han.
Juan har inte varit tillräckligt länge i landet för att beröras av den amnesti som för några veckor sedan utfärdades i Spanien. Den innebär att de som befann sig i Spanien innan augusti förra året under vissa förutsättningar har möjlighet att bli 'legala'.
Gregor Noll menar att en amnesti visserligen är bra för människorna som berörs, men den skjuter samtidigt på diskussionen om problemets kärna.
- Resursfördelningen i världen är väldigt orättvis. De fattigare
behöver komma upp i en högre standard. Men så länge vi inte kan skapa de förutsättningarna på annat sätt är migration är ett bra bidrag, säger han.
José är inte flykting och har inte sökt asyl - han har flyttat till Europa för att han tror att han har bättre möjligheter här. Gregor Noll tycker att migration borde kunna ses som en globalisering underifrån. Det är enligt honom helt enkelt inte rättvist att utveckla fri rörlighet för handelsvaror men inte ge samma förutsättningar för arbetskraften.
- Kan vi neka dem att ta sig dit där de har bättre möjligheter?
José menar att de underbefolkade länderna inte skulle överleva utan att använda sig av andra nationaliteter. Migrationen finns redan, men sker på ojämlika villkor. Gregor Noll säger att vi i Europa måste bestämma oss hur vi vill ha det.
- Vi upprätthåller en fasad. Å ena sidan säger man att man respekterar allas rättigheter, å andra sidan för man en hård restriktiv politik som är diskriminerande mot dem som finns utanför våra gränser, säger han.
Att ta sig in i EU har ett högt pris, menar Gregor Noll.
- Man kan riskera att leva i underprivilegierade förhållanden under lång tid, säger han.
José dubbelarbetar och tjänar drygt femtusen kronor i månaden.
- Jag arbetar som en åsna utan en ledig dag. Det är inte värdigt att arbeta så mycket och tjäna så lite, säger han.
Gregor Noll är medveten om att öppnare gränser skulle leda till sociala spänningar.
- Men det är ju inte så att de spänningarna inte fanns innan - vi har bara fört upp dem till ytan.
