Film: Mondovino

Bio: Hagabion

Regi: Jonathan Nossiter

Huvudpersoner i filmen, såväl som i vinvärlden är den amerikanske vinrecesenten Robert Parker och den franske vinkonsulten Michel Rolland. Tillsammans har de två männen lyckats förändra vinindustrin världen över. Robert Parker är den recensent vars åsikt väger tyngst och det är uppenbart att vinproducenterna är väldigt nöjda om dom lyckats tillverka ett vin som får höga poäng av Parker.

Rollands reser över hela världen och talar om för producenterna hur de ska tillverka vin, han är vän med Parker och de båda har samma syn på hur vin ska smaka. Rollands inflytande är enormt och han arbetar med i stort sett alla stora vinföretag.

Motsättningen i Mondovino står mellan multinationella företag som Mondavi och familjeföretagare som Aimé Guibert i Aniane, Frankrike. Mondavi är ett kaliforniskt företag, men köper upp vingårdar i 'den gamla världen', Italien och Frankrike. Aimé Guibert talar om vinets 'terroir', det vill säga jordmånen och det unika klimat som varje vin tillverkas i. Traditionalisterna menar att Mondavi, Rolland och Parker står för en likriktning av viner. Med hjälp av teknik vill de få viner att smaka på samma sätt världen över, eftersom det är lönsamt.

Som film betraktat är Mondovino en smula nördig. Jonathan Nossiter är själv utbildad sommelier och det diskuteras utifrån termer och föreställningar som inte är bekanta för vem som helst. Ändå är det intressant, att se att globaliseringen är så allomfattande att den även trängt in i vinindustrin. Vintillverkning har en air av tradition, kultur, hantverk och väldigt pittoreska miljöer. Miljöerna finns kvar, men Mondovino visar en helt annan bild.

Filmens mest intressanta passage är skildringen av motsättningarna inom familjen de Montille i Bourgogne. Pappan vill hålla fast i traditionerna och bara tillverka viner som han själv gillar. I ett samtal med sin dotter, som har ungefär samma syn på vin, kommer de överens om att pappans viner är som han själv: underbara såväl som vidriga och det kan mycket väl ta 15 år att lära sig gilla dem. Sonen i familjen däremot är en företagare, han vill sälja vin, inte i första hand göra unika viner. Det är en allmängiltig motsättning som finns i alla världar. Familjen de Montille lyfter filmen med sina intressanta personligheter.

Mondovino är en intressant film, men som sagt lite väl fångad i sitt fack. Och dessutom är den väldigt lång. Jag har i och för sig spenderat två timmar och en kvart i vinets sällskap förut. Men som dokumentärfilm med ett speciellt ämne är den alldeles för lång, trots att Folkets bio har kortat den sedan den visades i Canne.