Sin största framgång nådde Madame Yevonde med bildserien Gudinnor och andra, som också är utställningens höjdpunkt. Under en maskeradbal med antikt tema i London fick hon idén att låta välkända societetskvinnor posera som gestalter från grekisk och romersk mytologi. Porträtten är närgångna och intensiva. De klara färgerna understryker gudinnornas styrka och transparent blå film över lampor och objektiv bidrog till att ge de avbildade ett marmorlikt utseende. Det finns ett emancipatoriskt drag i bilderna, men också någonting konservativt. Skönheten blir det överordnande syftet, medan frigörelsen mest tycks tjäna ett estetiskt syfte. Samtidigt väcker bilderna frågor.

Madame Yevonde var hängiven suffragett, men de överklasskvinnor hon fotograferade befann sig fjärran från hennes feministiska och socialistiska sympatier. Madame Yevondes gudinnor inbjuder till spekulation, och det är lätt att försöka läsa in allegoriska dimensioner i dem.

Andra världskrigets utbrott innebar slutet för Vivexmetoden, då krigsindustrin gjorde anspråk på de kemikalier som framkallningen krävde. Madame Yevonde tilltalades aldrig av de nya färgkopieringsmetoder som kom efter kriget, och arbetade fram till sin död 1975 med svartvitt fotografi.