Förändra den svenska narkotikapolitiken
Narkotikapolitiken bestämmer hur livet ska se ut för de narkotikaberoende. Anpassa politiken till fakta, skriver två representanter för Svenska Brukarföreningens anhöriga.
I en artikel publicerad den 12 mars gjorde Svenska Brukarföreningen gällande att Föräldraföreningen mot Narkotika, FMN, och ytterligare några organisationer propagerar för att låta narkomanerna få ta konsekvenserna av sitt drogbeteende därför att de har sig själva att skylla. Nu har två tunga företrädare för FMN, nämligen förbundsordföranden och informationssekreteraren gått i svaromål. Den 19 mars hävdar de att om någon väljer att knarka så är det hans fria val - och det kan ingen förälder göra något åt. Konsekvenserna ska bäras av missbrukaren. Det missbrukande 'barnet' måste själv ta ansvar för sitt eget liv. Vad vi kan se bekräftar detta resonemang Svenska Brukarföreningens påstående om FMNs ideologi. Om det föreligger en skillnad i hur den ska tolkas så är den hårfin. Den moralism som vi anser ligga till grund för FMNs hållning blir ännu tydligare då man studerar postulatet: 'Varje individ (även missbrukare och kriminella) ändrar sitt beteende när det med deras mått mätt finns tillräcklig anledning' - som också presenteras i artikeln.
Vilken skulle anledningen kunna vara? Att injektionsverktygen ska vara förorenade och att behandling med ersättningspreparat ska vara hart när omöjlig att få? Inför åsynen av dessa svårt sjuka slavnaturer ska de som fortfarande har möjlighet att göra ett fritt val bli skrämda till drogfrihet - morot och piska - som vid hunddressyr.
Vi föräldrar inom Svenska Brukarföreningens anhörigsektion finner FMNs ståndpunkter obegripliga. För oss har det varit en befrielse och en lycka när våra barn har kunnat påbörja behandling med ersättningspreparat. Flera av dem har kunnat påbörja studier och till och med kunnat skaffa sig ett arbete. Vi har kunnat återuppta kontakten med dem, och vi har med glädje kunnat ta emot dem med de öppna armar som FMN förmodligen talar om i sin artikel trots att de i något slags filosofisk bemärkelse inte är drogfria.
Låt de hopplöst förlorade gå sitt självvalda öde till mötes för att gestalta ett varnande exempel, säger FMN. Vad FMN förtiger är att vi genom utformandet av narkotikapolitiken kan bestämma hur kon-
sekvenserna för de narkotikaberoende ska se ut och att organisationen är en viktig aktör i utformandet av denna politik. Det är tack vare organisationer som FMN, RNS och andra som konsekvenserna ser ut som de gör för de narkotikaberoende i dagens Sverige, där rena sprutor inte får delas ut och där metadon och subutexbehandlingarna omgärdas av så stränga kriterier att endast ett fåtal av de behövande kan få behandling. Låt oss förändra den svenska narkotikapolitiken så att den anpassas till vetenskap och fakta. Befria den från ideologiska övertoner och moralism.
Gunnel Ajneling
Ordförande (och anhörig) Svenska Brukarföreningens Anhöriga
Marja Peura
Sekreterare (och anhörig) Svenska Brukarföreningens Anhöriga
