- Så länge det verkliga problemet, nämligen mäns bristande ansvar för hem och barn, inte diskuteras kommer pigan att vara aktuell, sade Diana Mulinari, docent i sociologi vid Lunds universitet.

Den offentliga sektorn byggdes ut med daghem och förskolor för att kvinnor både skulle kunna förvärvsarbeta och skaffa barn. På så sätt tog daghem och förskolor över männens ansvar för just hem och barn. Beslutet att skaffa hemhjälp är på individnivå rationellt och fattat av kvinnor som vill klara av att kombinera familjeliv och arbetsliv. På samhällsnivå leder detta dock till en backlash för jämställdheten, menade Diana Mulinari.

Ökad jämställdhet är annars ett argument som används flitigt av subventionsförespråkarna. Men enligt Stefan Carlén håller inte det argumentet.

- Förslaget gällande statlig subventionering av hushållsnära tjänster har utretts flera gånger och resultatet har alltid varit detsamma - det främjar inte jämställdheten och ökar inte sysselsättningen eller minskar svartarbetet, sa Stefan Carlén, som var delaktig i LOs utredning om detta år 2001.

Stefan Carlén pekade på att många av de arbeten som skapas bara flyttas från den offentliga sektorn.

Han framhöll att den offentliga sektorn är behovsprövad, något som skapar förutsättningar för att tillgångarna ska fördelas demokratiskt.

- Är det verkligen de höginkomsttagare som vill ha städat hemma som ska prioriteras? undrade Stefan Carlén.

Diana Mulinari menade att pigjobben öppnar upp för ökad diskriminering.

- Hushållsnära tjänster har blivit en del av integrationspolitiken. Man menar att hembiträdesarbete skulle vara ett sätt att ta till vara de invandrade kvinnornas kunskap och dessutom utgöra en grund för att komma in i det svenska samhället och lära sig svenska, sade Diana Mulinari.

Hon betonade även att hushållsarbete så gott som aldrig leder till andra arbeten för dessa kvinnor.

Catharina Calleman, doktor i juridik vid Umeå universitet, berättade att au-pairer i Sverige inte kan ta del av de sociala förmåner som det krävs minst ett års boende i Sverige för att ta del av. Detta eftersom arbetstillstånden alltid ges på kortare tid.

Många av dem som i dag arbetar som tjänsteflickor har varken arbets- eller uppehållstillstånd, berättade Linnea Nilsson, doktorand vid Linköpings universitet. Vad köparna av svart städhjälp vill ha är den flexibilitet och medgörlighet som papperslösa människor kan erbjuda, då de inte har något att sätta emot sin arbetsgivare.

- Köparna själva ser sig som välgörare. De anser också att städarbetet ligger i pigans kultur. Att de som söker sig till detta jobb vuxit upp med hårt hemarbete och är vana vid det, sade Linnea Nilsson.

Dessa köpare skulle inte anställa vit städhjälp som har kollektivavtal och kan ställa krav.

Alla fyra debattörer var överens om att en subventionering av hushållsnära tjänster snarare fördjupar än löser problem som jämställdhet, sysselsättning och svartarbete. De borgerliga partierna har emellertid redan fattat sitt beslut. Socialdemokraterna ska bestämma sig på sin kongress i maj.