Debut som lovar (lite för) mycket
Det börjar ju så bra. Öppningsspåret 'Mornings Eleven' är skivans tveklöst bästa låt med sina oväntade tempoväxlingar, finurliga banjofigurer och medryckande melodier. Sammanbundna av den inledande elgitarrens, först smygande och sedan stegrade, återkommande och taktfasta komp. Det följs upp fint i spår nummer två, singeln 'Forever Lost', som också den spritter riktigt bra.
Musik
Titel: The Magic Numbers
Artist: The Magic Numbers
Bolag: Heavenly/EMI
Sedan börjar det dala lite. Med betoning på lite. Men jag tycker inte att den kritikerhyllade kvartetten lyckas lika bra i sina långsammare halvtempolåtar. Ett par fina ballader finns med på plattan - 'I See You, You See Me' är ett lysande exempel, 'Wheels On Fire' likaså - men det finns också flera mindre lyckade. Och så de där sångerna som hamnar mittemellan ballad och popdänga som inte fungerar för mig. Av någon anledning är alla upptempolåtarna samlade på plattans första halva, vilket gör att den andra känns seg och skivans sammanlagda sextiotvå minuter som väl många.
Men visst är det en lovande debut de engelskbaserade syskonparen, Stodart och Gannon, satt samman.
Låtskrivaren, sångaren och gitarristen, tillika banjospelaren och pianisten, Romeo Stodart har en klar begåvning som låtmakare. Med influenser som Mamas & Papas och Lovin" Spoonful skriver han sånger där de harmonierna och stämsången är viktiga beståndsdelar - hans egen syster Michelle (basist och keyboardist) och den andra kvinnliga medlemmen, Angela Gannon (munspelare och percussionist), lägger stämmorna med den äran och alla tre rösterna harmoniserar mycket väl med varandra. Kompositionerna är ovanliga och består ofta av partier som är mycket olika varandra. Det är bara det att den dynamiken inte är uteslutande positiv, eftersom det ibland är så att man bara fastnar för en viss del av helheten. Som när avslutande 'Hymn For Her' efter drygt tre och en halv minut helt byter sin dittills sömnframkallande karaktär i och med sitt synnerligen effektiva stick, till exempel.
Hur som helst - det här är gruppens första platta. Och med tanke på att den har ett tämligen eget sound och sånger som inte liknar någonting annat som finns på radiostationernas a-listor lär vi få höra mer av den. Även om debutskivans andra hälft inte riktigt håller vad den första lovar.
